”Useless in the war”

Även om det är utmanande att jobba med mentalt sjuka, äldre personer, så har det sina ljusa stunder oxå.

Härom dagen skulle jag ge medicin till en av våra äldre herrar. Han satt mitt emot mig i ”the meds room” och pratade om Sverige.

”How are the king and queen?” frågade han.
”Just fine, thank you”, svarade jag som om jag skulle vara väldigt nära kungafamiljen.
”What are they up to these days”, fortsatte denna äldre man.
”Oh, I think they´re on vacation at the moment”, svarade jag.

Han fortsatte att säga nåt om Sverige.
Han är ganska svår att förstå, så jag bad honom upprepa sig.
”Do I have to teach you about your own culture?” sa han då.
Jag flinade lite och så återgick vi till medicinerna.

Men så var det nåt som inte var som det skulle. Han ville inte ha sina mediciner.
Helt plötsligt slår han näven hårt i bordet och skriker:
”You were useless in the war!”
Sen stormar han ut ur medicin rummet.

Jag kunde inte annat än att skratta. Mina kollegor kom springande och frågade om allt var ok, och sen skrattade vi tillsammans åt hela händelsen.

Om man någonsin säger ”I don´t know”, till någon av den här mannnens frågor, då svarar han alltid: ”You don´t know much, do you?”

Denna äldre man levde under andra världskriget, och han pratar ofta om att Sverige var neutralt. Inte alls bra, enligt honom. En av mina kollegor föddes i Tyskland (men växte upp i England). Henne kallar han ”the Nazi”. Och en annan av mina kollegor är från Holland. Hon kallas för ”the dutch spy”. Jag är bara ”the swedish girl”.

Ja, endel dagar får man många saker att le åt. =o)

16 tankar på “”Useless in the war”

  1. Det liknar lite mitt jobb…ingen dag är den andra lik, ibland får man tassa på tå och nästan vara osynlig och nästa så…Fast det måste vara kul att höra hur andra människor med annan uppväxt ser på Sverige!! Inte är vi så förträffligt bra som vi tror…*skrattar*, det händer rätt ofta att jag skäms över att vara svensk och att vi är så naiva.
    Ha´ det så gott!!
    Kram

    • Jag blir lite ”protective” när denna man börjar klanka ner på Sverige.
      Har ibland lust att säga nåt som ”NZ isn´t much better”, eller nåt riktigt dumt åt honom. Men det gör ju varken till eller ifrån. =o)
      kram

  2. Det är ju tragiskt på sätt och vis, men samtidigt får man sig några härliga skratt och det är raka rör som gäller….
    Det går så där med situpsen och likadant med twistarna men jag försöker fast ganska oengagerat……men du är duktig som går på gym! Akta knäet bara!
    agneta kram

    • Deras liv är tragiska. Att ha fått elektriska stötar och annat sen de var unga, och nu är de fast i ett hem med ett gäng mentalt sjuka. Vilket liv…
      Men de bjuder oxå på många roliga stunder.
      Ska akta på knäet, lovar. =o)
      Kram

  3. Hej Tine!
    Låter som en riktig karaktär!! När jag besökte Christchurch var det först fullt när vi anlände så vi körde ut till en förort. Där fanns ett alldeles underbart hostel där ägarinnan påstod att Mikael J Fox hade bott på under en filminspelning. Hur som helst bodde där även en underbar farbror från England som sa att han rest till NZ med sin vän i resväskan. Han berättade att kompisen var en gammal sjömanskollega vars aska han lovat sprida över havet utanför Christhurch. Så han reste faktiskt med vännen i sin resväska:-) Jag hade ett antal roliga konversationer ,med farbrorn i fråga under vå helg där.
    Ha en fin helg Tine!
    Kram Anna

    • Är nog inte helt osannolikt att Michael J Fox bodde där. De spelade ju in scener ur ”The Freighteners” där. Eller i trakterna tror jag.
      Man kan träffa många original på sina resor!
      kramar

  4. Det är väldigt många gamla människor som verkligen får hang-up på krig! Men det är nog inte så konstigt om man har varit med om ett. Men lite komiskt så här ett antal år efteråt. 🙂 Vilken gubbe! :))

    • Det blir kanske så när man lever genom ett krig. Starka känslor och bilder som etsar sig fast i minnet.
      Kan uppstå många komiska stunder med såna där orginal. =o)
      kram

Lämna ett svar till Tine Avbryt svar