Mitt Wellington

Jag håller på med en timelapse över Wellington.

Ju mer jag jobbar med min timelaspe, desto fler platser
kommer jag på att jag vill ha med i min film.

När jag gjorde en timelapse vid the skatepark, uppstod ett gräl och polisen tillkallades. Otroligt vad man kan få med på sina filmer. =o)

Detta är nere vid Wellington Waterfront.

Idag insåg jag tyvärr att en fin solnedgång jag fick med mig från Mt Vic hade försvunnit.
Jag måste ha helt glömt att spara bilderna på min hårddisk och sen raderat kortet. Typiskt.
Så imorgon hoppas jag på fint väder så jag kan gå upp till Mt Vic och göra om det hela.
Man lär så länge man lever.

En liten pojke är nyfiken på en staty vid vattnet. Vad finns det där framme?

Många som vill fotografera sig med statyn.

Man kan göra massa kul nere vid the waterfront. Såna här cyklar är mkt populära att hyra och köra runt i.

Visar några enstaka bilder från min timelapse.
Visar er mer en annan gång för det blir så himla massa bilder och olika platser.

Detta är Te Papa, landets största museum.

Te Papa Tongarewa

Detta är the lagoon, oxå nere vid Wellingtons waterfront.

Kafé nere vid vattnet, och så kan man hyra trampbåtar och trampa runt i, i lagunen. =o)

Segling är en väldigt populär sysselsättning.

Inser mer och mer hur ”stort” Wellington är och rikt på platser att besöka.
Den lilla huvudstaden (”the little big city” som den kallas på engelska) har en större
plats i mitt hjärta än jag någonsin kunnat tänka mig.
Jag älskar denna stad på sitt egna sätt. Trots dess dåliga customer service, dåliga väder,
och det faktum att det är så långt från hemlandet.

Husen på kullarna…så är många hus byggda i NZ. Särskilt i Wellington som är så fullt av kullar. Ser lite kul ut med de vit stänka kullarna.

Många älskar att sitta ute en solig vårdag. Detta är en populär plats där folk samlas och tar ett glas öl.

Detta är på en bro som tar dig från the waterfront till stadens kärna.

Vid Civic Square ligger både biblioteket, ett galleri, plats för barn och ungdommar, turist byrå, och så är det en fin plats att ha sin lunch på.

Tack för att ni blev med på en runda i Wellington.
Kommer mer snart. =o)

Ännu en Olycka

Det sker så ofta att ingen längre blir förvånad över artiklarna i tidningarna.

Jag pratar om buss olyckor. De sker verkligen hela tiden här i staden. Och jag är inte förvånad. Buss chaufförerna kör som galningar (liksom de flesta bilister), och de har väl säkert sin egna stress med att vara i tid och allt det där.

För några veckor sen gick en småbarns mamma ombord på en buss med sin barnvagn. Busschauffören stängde dörrarna innan mamman fått in vagnen i bussen, så vagnen blev hängandes utanför dörrarna, medan mamman höll i vagnen för sitt liv och passagerarna skrek åt chauffören. Allt gick bra som tur är, men bara att det kunde hända är ju en skandal.

Kvinnan blev påkörd av en buss i Wellington City.

Idag hände ännu en olycka, mitt i Wellington City. En kvinna skulle korsa vägen, blev påkörd av en buss och flög 5 meter. Hon blödde från näsan och en skada i bakhuvudet. Ambulansen var snabbt på plats och hon behandlas nu på sjukhuset. Vet inte hur allvarlig situationen är.
Läs mer om det Här.

Jag vet inte om kvinnan kanske pratade i mobilen, lyssnade på sin iPhone eller liknande, men buss chauffören kunde oxå ha hållit ett öga ute. Om alla kunde lära sig att kolla sig för innan de korsar vägen och buss chaufförerna kunde hålla sig till hastighets gränserna, så kanske vi kunde slippa fler olyckor.
Vem vet…Tråkigt är det i alla fall.

Många

Temat för veckan fototriss är: Många

I’m sorry to say….Jag var inte speciellt inspirerad när jag satte ihop min fototriss, men jag ville ändå medverka. Så jag är inte direkt jättestolt över mina bilder.

Jag tog bilderna igår (söndag) eftermiddag, när jag hade varit inne på bok affären Borders, och köpt lite mat och bak inspirerade tidningar.

Många glödlampor på byggnaden av Kircaldie & Stains, ett finare varuhus på Lambton Quay i Wellington City Centre. Man kan oxå säga många skyltfönster eller nåt för den här bilden...

Många böcker inne på Borders!

Och många tegelstenar som tillsammans bildar denna gåväg för "pedestrians".

För fler fototriss, klicka här.

Hoppas ni alla får en underbar vecka!

Turist i min ”egna” stad

Det är tur man får besök ibland så man får turista på hemmaplan!

Den 10 februari blev det sightseeing i Wellington. Besöket från Sverige ville shoppa lite, så vi började dagen på Lambton Quay, vilket är ”hjärtat” av staden och har flest affärer. Det är oxå Wellingtons ”business district”, fyllt med kostym klädda män och vikiga kvinnor som far fram på gatan med skyndande steg.

Lite shopping på Lambton Quay i Wellington CIty. Och så fann vi några roliga sockor på en utav affärerna. Haha!!! Hur kommer man på ett sånt namn på sockor!??

När vi alla blivit trötta på shoppandet, blev det en tur till mitt favorit café Maranui. Var ju tvungen att visa det för vännerna! =o) Och jag tror det gick hem hos dem oxå.

Härlig lunch på Maranui Café i Lyall Bay.

Besöker man Wellington, och är lite glad i film, borde man besöka The Weta Cave i Mirmar, vilket kallas för Wellywood. The Weta Cave har en liten utställning av vapen, rustningar, miniatyrer och annat som varit med i olika filmer som Sagan om Ringen-trilogin, Kin Kong, Narnia, The Frighteners och många fler. Självklart gick vi dit oxå och hälsade på en uruk-hai och Gollum i egen hög person. ;o)

Ett besök på Weta Cave i Miramar.

Lapade lite sol på kvällen, innan den försvann bakom kullarna. En väldigt bra dag. =o)

Svenskt Besök!

Finns det nåt bättre, än besök från vänner (eller familj) som man inte sett på över 1 år?!!!

I månader har jag längtat till den 29 Januari, 2011. Och i helgen var nedräkningen avklarad!

Jag mötte mina svenska vänner på Wellingtons flygplats och omfamnade dem i ett surrealistiskt virr-varr av känslor och tankar.

Uppe på Mt Vic (Mount Victoria), runt 21 på lördagen.

Det kändes som att det var igår jag såg dem senast, men på nåt sätt hade vi förflyttats till Nya Zeeland på andra sidan jorden. Att ha dem hemma i mitt hus kändes underbart och konstigt på en och samma gång. Vilken dröm att få visa nära vänner hur man bor på andra sidan jorden! =o)

Haha! Vi skrattade så massa åt den här mannen som sprungit upp till toppen på Mt Vic och sen stretchade lite roligt på toppen. Roligt...eller var vi bara avundsjuka, månne!?! =o)

Det blev Taco-mys (oj, det var inte igår man hade taco-mys med svenska vänner!) på kvällen, och sen blev det en biltur upp till Mount Victoria och runt i Wellington City medan mörkret sakta la sig.

Söndagen började med bara lite vind, men vind styrkan ökade snabbt och piskade håret i ansiktet.

På söndagen hade vi mysig frukost, innan vi for till marknaden i stan på en kort visit. Sen for vi till Wairarapa regionen, som ligger på andra sidan av Rimutaka bergen. En svindlande resa över bergen, måste jag säga, men en väldigt fin väg som man inte borde missa om man kommer till Nya Zeeland.

Har visat bild på Rimutaka Ranges förut, men...Här är en till! =o)

Vi for först till Paua World, som ligger i byn Carterton. Paua är snäckskal, med otroligt vackra färger och mönster. De har använts både som mat och smycken i många tusen år. Maorierna brukade smycka sina snidade figurer i trä, med Paua Shell som ögon. Du kan köpa halsband, armband, örhängen, broscher, knivar, magneter…ja, allt, utsmyckat med Paua Shell. Till och med toaletterna inne på Paua World affären, hade Paua Shell i sitsen! =o)

Paua World finner du i Carterton, Wairarapa Region. Till och med toalettsitsarna är utsmyckade med Paua skal!

Färden fortsatte vidare genom Masterton och ut till Castlepoint. En mycket fin och mysig plats med en stor sandtrand och en vacker fyr! Det var väldigt massa blåst vid Castlepoint. Mina vänner sa att de aldrig varit med om så massa vind. He-he… =o) ”There’s a first for everything!”

"Home of the Lost Soles", på stranden i Castlepoint, Wairarapa.

Fur Seal som vi kom riktigt nära när vi gick på stigen upp till fyren.

Vi gick på stranden till den lilla stig som leder upp till fyren. Där vid sidan av stigen låg det en ”Fur Seal” och gottade sig! Vi var 3-4 meter ifrån sälen, som gjorde sig till för oss såg det ut som, och posade inför våra kameror. Vi gick upp till fyren, och sen gick vi en liten promenad runt spetsen av klippan, och tillbaka ner till stranden igen, där sälen fortfarande satt kvar.

Fyren i Castlepoint, Wairarapa. Så massa vind att man trodde man skulle flyga bort!

Lite kul skylt som hängde inne på toaletten vid Castlepoint stranden.

Nu de svenska vännerna fortsatt sin tur norrut på Nordön, och deras första stopp är Mount Taranaki i New Plymouth. De får säkert en underbar resa runtom på Nordön. Jag vill bara tacka för 2 underbara dagar med så mycket skratt att käkarna gör smått ont. =o) Men jag kommer ju att se dem igen innan de lämnar Nya Zeeland, och det ser jag fram emot!

Måste ju pröva sig på den nationella ölen när man kommer till ett nytt land. =o) Tui är en populär öl i Nya Zeeland. Det finns en vacker fågel i NZ som heter Tui.