Att nå sina mål

I alla fall att komma riktigt nära…

Jag har varit medlem på mitt gym ett tag nu.
Idag hade jag min första ”re-assesment”.

Även fast jag inte gått ner så mycket som jag ville, är jag ändå nöjd med resultatet.
Jag har gått ner ca 5 kg, tonat upp armarna med 2 cm per arm.
Förlorat 3,5 cm på ett ben och 2,5 cm på det andra benet.
Midje måttet är dessvärre detsamma, men, men…

Jag är nöjd för det lilla. =o)
Det går i alla fall framåt!
Sakta men säkert.

Bara att fortsätta med planerade måltider och meny för varje vecka, för det är tydligt att det fungerar. Och det gör mig mindre stressad,
plus att jag inte vräker i mig en massa onyttiga ting. Bra!

Bidragande Orsaker

Det där med motivation kan vara ”a bitch”.

(ok, ett ganska långt inlägg så gå och hämta en kopp kaffe innan du fortsätter läsa)

med risk för at bli för personlig….
För ett par år sen fick jag kronisk Candida.
Inte alls kul kan jag säga.
Den spred sig i min mage och inälvor och enligt nutritionist och läkare hade min ämnesomsättning saktats ner till nästan obefintligt.
Inte undra på att kilona kom springande på och inte krypande…

(bild lånad från internet)

Så började jag få rätsida på candidan och ämnesomsättning och jag skulle bli SÅ duktig på träning och gå ner alla de där kilona.
Då kom nästa slag. En fot skada.

Läkare och fotspecialister hittade aldrig orsaken.
Gick om varandra och en sa ligament i foten hade nästan gått av. Men det trodde inte nästa läkare på trots att de hade bilder på det hela. Jag fick till och med göra en CT scan av mina fötter. Då visades det att jag har extra ben i fötterna. Endel har det och vissa får inga problem, medan andra kan få ont av de extra benen för att det inte är tillräckligt med plats för dem i fötterna.

Plus att fotspecialister insåg att jag är väldigt plattfot.
Något som jag varit hela livet, men inte vetat om riktigt. Visst, tyckt att jag haft mindre hålfot än andra, men inte ”very flat footed”, som läkarna sa.
Så det blev att gå på treadmill och bli filmad och se på filmen och inse att geez! jag slår ju nästan fötterna i varandra när jag går. Inte undra på att jag snubblar så ofta på mina egna fötter. Inte klumpig, bara otroligt plattfot.

Såna här problem kan man få, vilket jag har och får kämpa med dagligen, om man är plattfot.... Jag har inte ont i hälarna, men ont i skinbenen, stortå, achilles tendon och knän. (bild lånad från internet)

Och de där onda knäna jag haft hela livet…?
Jo, de kommer sig oxå av att de tvingats inåt när fötterna gått inåt och inte hållit knäna på plats. Har inte så mycket med övervikt att göra som att jag är plattfot…tydligen.
Så då vet man det.

Ett helt år gick då jag använde moonboot, kryckor och hela faderallan.
Och kilona sprang sig på.
Ännu mer.

Nu är jag frisk. (eller typ…)
Jag har special skor, (som är ganska otympliga, tunga och osköna),
och jag är medlem på ett gym!!

Men vanor är svåra att bryta.
Och chokladen lockar oftare än moroten så att säga.
Jag VILL så gärna ner i vikt, och jag vet från erfarenhet att om jag tränar varje dag och går massor, och äter ytterst, ytterst lite, då går jag ner i vikt.
Men jag är ju hungrig hela tiden! (eller egentligen inte….)

(bild lånad från internet)

Och så är det motivationen.
Motivationen att sluta äta choklad till exempel, eller hålla sig till en portion till middag och inte två. Motivationen att gå upp kl 5 på morgonen, gå i 40 minuter till gymet (för att det inte går några bussar så tidigt) coh sen träna i 40 minuter med en grupp innan man går hem igen och gör sig klar för jobb.
Motivation is a bitch….

(bild lånad från internet)

Ok.
Måste ändra tankesätt.
Och när jag letade kläder i två dagar på stan insåg jag att jag vill inte vara denna feta blubb längre. Jag orkar inte mer. Jag har fått nog….
Men igen…motivation. Det gäller ju att inte bara tänka att man vill ha en ändring, utan faktist göra det oxå.

Så från och med den 1 Oktober ska jag börja på Fitness Frenzy på gymet.
Det går ut på att man i fyra veckor, i en grupp med 15 personer, tränar 6 dagar i veckan, med olika saker varje dag. Ena dagen styrka, nästa dag cardio osv.
En dag i veckan blir det grupp träning, och så vila varje söndag.
Det är för den där grupp träningen som jag måste gå till gymet för att det är så tidigt på morgonen, innan bussarna börjar gå.

Alla mäts och vägs innan utmaningen börjar, och så mäts och vägs vi igen efter de fyra veckorna. Och den som gått ner mest i vikt, tappat mest fett i procent och såna saker, får ett pris. Och med fast jobb får jag för mig att jag kommer att få mer rutin med mitt ätande oxå. Visst!?!
Detta är min motivation. Detta är min chans at kick-starta min viktnedgång en gång för alla. Detta är min chans att känna att jag KAN!
=o)

Wish me luck!

Hypotyreos??

När jag gick igenom skafferi och kylskåp häromdagen för att skriva veckans inköps lista, insåg jag att jag nästan helt slutat med pasta.

De påsar jag köpt när det var nedsatt pris för e par månader sen, låg fortfarande där. Oöppna.

Detta har jag inte gjort medvetet. Jag har bara valt sundare matvanor, och jag antar att jag slutade med pasta på vägen mot ett sundare liv, utan att ens tänka på det. En period i mitt liv åt jag nästan inga kolhydtrater för att få ordning på en infektion i min kropp. Fastän jag kämpade medt hålla mig borta från pasta och bröd, gick det ändå bra i runt rn månad. Denna gång har det gått av sig självt…

Potatis äter jag sällan.Är inte speciellt förtjust i kokt potatis, så de få gånger jag lagar potatis blir den stekt i panna eller i ugnen helt enkelt. Tyvärr äter jag fortfarande bröd regelbundet. Kanske en smörgås till frukost eller kvällsmat, eller en ägg smörgås till lunch. Det blir nog minst 1 smörgås om dagen, i snitt.

 

IMG_3320_small

Ungsrostade grönsaker med feta ost

 

Trots denna omedvetna, sunda livsstil, så ökar vikten på mig, eller så står den stil. Det senaste året har jag gått ner runt 4kg och det trotsa en hel del långa promenader 2-6 gånger i veckan (beroende påmotivationen), mest uppförsbacke och ett medlemskap i viktklubb.se. Det är så frustrerande och humöret dalar i samma takt som vikten stiger.

Min kära moder sände mig ett urklipp ur en tidning som kom fram igår. Det handlade om ”sjukdomen” hypotyreos. Min kusin har detta, och tydligen ska det vara en ärftlig hormon rubbning. Sköldkörteln producerar inte tillräckligt med hormonerna T3 och T4, vilka styr kroppens ämnesomsättning. Kroppen går liksom på sparlåga. Förra året gick jag hos en näringsfysiolog som sa att min ämnesomsättning var nästan lika med noll efter en candida infektion som spridit sig til inälvorna och magen. Min vanliga kroppstemperatur är runt 2 grader lägre än för ”vanliga” människor och jag fryser konstant. Min blodcirkulation är väldigt dålig, min kropp börjar svullna ungefär 3 timmar efetr att jag vaknat och på kvällarna tter alltid jeansen åt över lår och midja och mysbyxorna åker på.

Symptomen för hypotyreos är:

– trötthet (check)

– depression (en lätt en i alla fall. Check)

– ökat sömnbehov (check)

– långsammare hjärtslag (vet ej)

– svårt att koncentrera sig (definitivt check)

– minnessvårigheter (check)

– långsamt tal (hmm…vet ej…)

– frossa (definitivt check)

– yrsel (check)

– heshet (nope)

– förstoppning (check)

– kraftig viktuppgång (definitivt verkligen CHECK!)

 

Nu måste jag bara få tag på en pålitlig läkare som kan ta mina prover och finna ut om jag lider av Hypotyreos, eller om jag bara har otrolig otur och går upp i vikt för att jag intre rör på kroppen 10 timmar om dagen. Enda gångerna i mitt liv som jag lyckats gå ner i vikt, är när jag haft ett väldigt fysiskt arbete och samtidigt tränat 1-2ggr om dagen…. Men då skulle nog vem som helst tappa i vikt…

 

Skriver inte detta för att få medkänsla. Mer som en notering för mig själv och mina egna tankegångar.

Är det någon av er därute som lider av hypotyreos eller liknande?  Hur fick ni reda på att ni hade det, och togs ni på allvar av läkarna. Nu är ju jag i Nya Zeeland, och så långt h jag haft lite otur med läkare som mest verkar vilja ha sina patienter ut från sina kontor såsnabbt som möjligt. Otroligt stressade antar jag…

Ha en fortsatt bra dag ni 2 trogna läsare. =o)