Smycken

Billigt är bra!

Idag var jag på stan för att gå på en kort 1,5 timme kurs för jobb.
Efter kursen bestämde jag mig för att ta en snabb runda på stan.

Jag gick in på mina favorit kläd affärer och fann endel snyggt, men hemskt dyrt.
Tråkigt att man inte får plats i kläderna på de billiga klädkedjorna.

Som ”plåster på såren” för att jag inte fann några billiga, snygga kläder i min storlek, gick jag in på några smyckes affärer. De där som säljer super billigt ”junk”.

Och jag hittade lite smycken för sammanlagt 100 sek.
Tyckte jag var billigt och precis lagom för min lilla kassa.En bra dag.
=o)

”Dagens Outfit”

Idag hade jag på mig leggings från ??, topp från ?? och skor från ??

Vad är det som får alla att lägga ut dagliga bilder på sin blogg om vad de har på sig och var de köpte kläderna? Nästan alla bloggar jag kollat in i det sista har samma tema. Mode, mode, mode. ”Dagens Outfit” är det vanligaste inlägget. Att berätta för alla vad man har på sig just den dagen och vart kläderna kommer ifrån.

När jag gick i skolan, blev jag alltid lite smått stressad över vad fina kläder alla andra hade på sig. SJälv har jag ju alltid varit överviktig och kunde inte köpa de där fina kläderna som ”alla andra” hade på sig. Tänk bara om dessa bloggar funnits när jag gick i skolan. Vilken stress!!!

Ok, jag har gjort ett ”Dagens Outfit” blogginlägg själv en eller annan gång, men jag gör det inte till en daglig rutin. Om jga hade det hade ni idag fått höra: Top från H&M, Shorts från Farmers, Bikini topp från Kirkcaldi & Stains. Kul va!!?!

Nej, men… Vad tycker ni om alla dessa mode bloggar? Tycker ni om att browsa runt och läsa om vad alla andra haft på sig den dagen? Eller får ni smått prestations ångest över allas fina outfits dag efter dag? Kommentera gärna! =o)

Rosa body, köpt på Kappahl 1976

 

Rosa klänning - H&M 1995, Skor - Warehouse, NZ

Top från.....?? Är huvudet på människan satt på back och fram, eller...?

Tjejens storlek = L; Klädernas storlek = S

Fåfänga!

”Fåfänga är överdriven tro på egen förmåga att imponera på andra, med antingen sitt utseende eller sina förmågor.” Wikipedia

I och med att jag jobbar hemifrån så är det inte varje dag som jag klär mig i fina kläder, sminkar mig eller gör iordning håret. Hela den här veckan har jag gått runt i antingen leggings eller mysbyxor med en ”comfy” tröja till och håret uppsatt.

Men idag kände jag att det gått för långt. Dags att piffa upp vardagen lite! Så jag rakade till och med benen, lockade håret lite, sminkade och satte på mig fräscha kläder. Sen tog jag lite töntiga bilder på mig själv oxå, för att dokumentera denna stora händelse. Haha!

Kram allesammans och ha en underbar Torsdag!

Tröjan är från Sussan, här i Wellington, NZ

Glasögonen är Versace.

Smilet är äkta Worén. =o)

Mitt Första Minne

Mitt första minne. Vad är ett minne egentligen? Flyktiga bilder från en svunnen tid. Lukter som påminner oss om något vi inte kan sätta fingret på. Ljud som tar oss tillbaka till en tid som sakta tynar bort. Händelser som bara existerar i våra huvuden, som vi egentligen inte kan veta om de har hänt eller ej. Vad är mitt första minne? Jag ser ljus rosa bomulls tyg med små blå, blekta prickar och vita streck. En favorit tröja med massa små hål i efter alltför mycket tvätt. Men är det mitt minne? Eller bara en fabricerad tanke från något en annan person berättat för mig? En kjol i något stelt tyg, med svarta skotsk rutor och guld trådar. Jag vet att jag hade en sådan kjol som barn. Högklackade skor ute i snön. Nej, det är bara något som min mamma har berättat för mig åtskilliga gånger; hur jag gick ut i snön i mina ”klick-klackor” som jag kallade klackskorna. Jag kom hem från en semester och sprang ut i grannskapet, upp på en liten kulle och skrek för full hals ”Kom hit! Kom hit! Jag är hemma nu!” Också en händelse som någon berättat för mig. Så vad är egentligen mitt första minne? Jag ser för mig höga trösklar i ett äldre hus. Jag ser gröna ärtor och god brunsås. En collie valp som slickar mig i ansiktet och nosar på mina flätor. Mormor och min bror i skogen och små fotsteg i snön från skogstomtarna. Jag ser framför mig småfisk uppe i Norrland, Barbie dockor och nycklar i skogen. En alldeles för låg stol vid en skolbänk och sommar morgon på TV. Jag känner lukten av boning och granris runt julen; eller grillat kött och nyklippt gräs på sommaren. Ljudet av glassbilen, ekot på radion på morgonen och det familjära ljudet av pappas bil som kör in på infarten på eftermiddagarna. Alla barn som kom till huset på dagarna som dagbarn, jag ser He-Man och smurfarna. Min syster som fönar mitt hår och gör frisyrer på mig. Jag ser min bror och mig och andra barn från kvarteret plocka famnarna fulla av vitsippor på våren, och plocka hinkarna fulla med blåbär och lingon på hösten. Bilderna är många, och ljud och lukter för med sig mer bilder som jag tar för givet är mina tidiga minnen. Men hur vet vi säkert att de är minnen och inte en saga?

Hur många av oss tar med dessa tidiga minnen till våra vuxenliv? Och hur formar dem minnena oss? Gör de oss starkare eller svagare? Tänker vi tillbaka på vår barndom med glädje, sorg, ett leende eller med tårar brinnande bakom ögonlocken? En del personer blockar minnet så att de inte kan komma ihåg sin barndom på grund av traumatiska händelser. Andra personer, som jag, tänker på sin barndom mestadels med värme i hjärtat och ett leende på läpparna. Alla de där lukterna, ljuden och bilderna som bildade början på våra liv.

Mitt första minne. En varm känsla…

Vad är ditt första minne?

 

Shopping Spree

Shopping för mig sker ungefär lika ofta som jag far på ferie – typ en gång om året.

För ett par veckor sen slog jag slag i saken och skaffade mig nya kläder. Detta sker otroligt sällan för mig. Jag tror att jag inte tycker om att shoppa, men saningen är att när jag väl kommer igång kan jag inte sluta. Men det tar ett par dagar med shopping, och några lyckade köp innan jag börjar njuta av att gå in och ut ur affärer och ta av och på kläder.

Här är bilder på ett par av de grejer jag handlade härom veckan:

 

En sorts kostym jacka och en väst. Ett nytt långt halsband och svarta promenad skor.

Två nya tunikor, lite snyggare för speciella tillfällen...typ. =o) Nya skor med klack och ännu ett halsband.

Svart-Vitt och randigt blev helt plötsligt väldigt populärt för mig. He-he...

Mer randigt, plus mitt absolut första par leggings! Får väl se om de kommer till användning.

Lite mer färgglada toppar inför sommaren! Plus två scarves med lite färg. =o)

Woman’s Day och Revlon Workshop

Under lunchtid samlades damerna i affären Farmers på Shopping Centret Westfield Queensgate, för att få tips och idéer för den kommande vårsäsongens måsten inom mode, accessoarer och smink.

Ni kan läsa artikeln/bloggen jag skrev om detta evenemang HÄR.

Jag filmade lite oxå. Inte den bästa videon, men ni får ett hum om hur workshopen var och oxå lite tips och idéer om mode, smink och accessoarer.

Enjoy!

Plus size mode

Plus size mode och tält går ofta hand i hand, men en ny affär har rubbat på mina fördomar.

I helgen for jag med mina vänner Tess och Neil till ett köpcentrum utanför Wellington. Det sägs att det är det största köpcentret i Nya Zeeland, men vi gick runt hela grejen på kanske 1.5 timme. Hmm…

Kapphal, Lindex or andra affärer hemma i Sverige har fotast avdelningar som ”Big and Beautiful” och sånt. Tyvärr är kläderna på plus sized kvinnor ofta stora tält, hemska mönster och bara fel, fel, fel för en överviktig kropp. Min syster brukade kalla dessa avdelningar för ”Fet och ful”. Haha! Så sant! =o)

Jag har alltid känt att de där avdelningarna med kläder för överviktiga, har varit hemska avdelningar som jag helst inte vill synas på. Och andra affärer som bara säljer större kläder är oftast för äldre kvinnor.

Men…. När vi gick igenom det där köpcentret i helgen så hittar Tess en underbar affär! Den hade öppnat bara några dagar innan och det var kläder från storlek 40-42 och uppåt. En small är storlek 40-42, så jag blev helt plötsligt en Medium eller Large, istället för XL eller XXL. Helt underbart! Och det var moderna, snygga kläder för lite yngre kvinnor. Inga tält med enorma blommor på. Snygga jackor, massa olika cocktail klänningar, maxi dresses, snygga jeans (Äntligen!), kjolar, tuffa toppar, you name it, they had it!!

Queen Latifah är en plus size girl med stil

Det fanns bara en negativ grej med affären. Allt var så dyrt. Mellan 60-200 nzd (runt 300-1000 sek) för en topp. Jag hittade en underbart snygg svart jacka med bälte i midjan som kostade 180 nzd, vilket är nästan 1000 sek. Dyrt, men oj den jackan var snygg. Jag äger ingen jacka som jag passar i för tillfället. Men, men…nör jag får ett jobb ska jag skynda mig till den där affären och köpa toppar, jeans och jacka. =o) Ser fram emot det.

Så nu har mina fördomar mot affärer som säljer plus sized kläder, nästan helt försvunnit. Det finns hopp för såna som jag. =o)

Kram!