Ett tårfyllt farväl

Finns det nåt värre en att ta farväl av de man älskar?

Att komma hem till min familj är en sån glädje att det känns som att man ska spricka!
Men lika sorgligt blir det när man ska gå skilda vägar igen.

Min sista dag i Bergsfjord, nord Norge, gick jag och min syster en promenad tillsammans i det grå vädret, och fotograferade, filmade och pratade. Försökte liksom få in så mycket prat som möjligt innan det var dags att ta farväl för den här gången.

Fiskebruket som syns, och färjan som jag skulle med några timmar senare.

Rallaros med Silda som skymtar bakom.

Det är konstigt det där när man snart ska ta farväl.
Man liksom pratar på och skrattar och skojar som om inget ska hända.
Man vidrör inte riktigt ämnet om det oundvikliga. Man låtsas som att allt är som det ska.
Men inombords gråter man redan. Bröstet snörps åt och skrattet känns lite ihåligt.
Att ha en familj som är så nära varandra är underbart, men det blir desto jobbigare att
bo så långt ifrån varandra. Fast jag skulle inte för livet vilja ha det annorlunda…egentligen.
Så blev det dags att säga hade för den här gången.
Men nånstans inom mig visste jag att vi snart ska ses igen.
Det får inte bli 3 år den här gången. Men snart…mycket snart.

Försöka sig på en Timelapse

Nu när jag varit uppe i Nord Norge, har jag prövat mig på Timelapse!

För er som inte vet, timelapse är när man ställer upp kameran en plats, bestämmer
sig för hur ofta man ska ta bilder, och så får kameran stå där och ta flera bilder i
kanske flera timmar, som sen när de blir ihopsatta,blir en film! Man kan ta en
timelapse på en blomma som går från knopp till fullfjädrad blomma, eller på
moln som flyger eller himlen, på nordljuset som leker över himlen, en fors som
rinner som mjölk över stock och sten, eller kanske på trafik som skyndar sig
genom en stad, eller naturen som går från vinter- till sommarskrud.Det har varit kul att göra timelapse, men oxå väldigt svårt.
Mycket trial and error.
Min kära syster har varit med mig ute i naturen för att finna det perfekta stället att göra en timelapse på. Och vi fick till några bra filmer. Filmerna visar jag vid ett senare tillfälle.

En utav kvällarna gick vi ut på Skipperneset i Bergsfjord.
Jag satte upp kameran och fotograferade utöver Bergsfjord, och sen satte
vi oss på liggunderlag, hade på oss varma kläder, njöt gott kaffe och choklad
och bara pratade medan solen gick ned. Kallt blev det, kanske runt 5 grader.
Men vi hade det så mysigt! =o)

Alltför fort

När man var liten tyckte man att tiden gick så sakta.
Dagarna var långa och åren en evighet.

Nu dammar det bara till så är en dag över,
och åren skyndar sig förbi i en väldig fart.

Bergsfjord, Northern Norway, August 2012

Värst är det när tiden går fort när man är med sin familj…
Jag har precis varit uppe i nord Norge och besökt min syster och hennes familj.
10 dagar var jag där uppe och myste.
Men det kändes som jag bara gick in i deras hus, vände på klacken och for hem igen.
Tiden går för fort!Men jag ska suga på den här karamellen genom foton och videon lääänge!
Tänkte dela med mig av några foton från vår andra dag tillsammans i skön natur.Tack för en underbar tid tillsammans syster yster.
Hoppas vi ses snart igen!

 

 

 

Utsikt

Veckans Fototriss Tema är Utsikt.

Igen använder jag arkiv bilder.
Vill inte ta mig ut i vädret i Wellington idag.
Det blåser smådjävlar och regnet piskar en i ansiktet.

Trevlig Söndag!

(Alla bilder är tagna i Loppa Kommune, Norra Norge)

Året som gick – 2011

2011 har präglats av stora naturkatastrofer och politik.

Mest minns jag såklart den stora jordbävningen i Christchurch, där 180 personer dog.
Eller jordbävningen och tsunamin i Japan där flera tusen dog, skadades eller saknades.Den långa tunga vintern som spred sig över Europa och till ställen där vintern
inte är lika vanligt. Och torkan i Afrika där hunger och törst har tagit liv.Upplopp i England över vad som verkade vara en bagatell i slutändan.
Andra upplopp runtom i världen som ledde till uppresningar genom
Mellan Östern och Bin Ladens och Muammar Gaddafis död.

Ockupationen på Wall Street som spred sig som en eld och blev en världsrörelse.Den fruktansvärda skottlossningen och bombdådet i Oslo
där flera ungdomar fick sätta till livet.Amy Winehouse tog sitt sista andetag i Juli; Andy Whitfield förlorade kampen med sjukdom i September; Ryan Dunn gjorde ett stunt för många i Juni; Elisabeth Taylor slutade väl aldrig ”bedazzle” hela världen, men lämnade oss i Mars och Steve Jobs lämnade ett tomrum bakom sig i Oktober.
Mycket har hänt det här året. Många hemska saker.
Tyvärr är det oftast dem man kommer ihåg….
Förutom den stora nyheten: The Royal Wedding!
Mitt i allt annat som hänt under året kommer det lite i skymundan faktist
och känns mindre viktigt…Året är inte slut än. Och om det blir någorlunda som andra år,
kan vi vänta oss ytterligare nyheter mellan jul och nyår.
Vi får hoppas att det inte blir så.

Kolla in den Här länken, med årets mest ”powerful images”.
Vad minns du mest från året som gått?

Vart var du?

9/11…tio år sen nu.

Har det redan gått 10 år?
Wow….tiden går verkligen fort.

Dagen innan hade min bror och jag tagit flyget mot Nord Norge för första gången.
Vi skulle besöka syster yster med familj och njuta av höst i Bergsfjord, och brodern skulle jobba på fiskebruket..

Dagen D hade min bror och svärbror farit på jobb.
Min syster och jag njöt lång frukost, kaffe, prata med varandra och mysa och leka med mitt första syskonbarn.
Det var en bra morgon.Men så hände det. Attacken på ”The Twin Towers”, ”Pentagon” och hijack av United 93.
Resten av dagen satt vi fastklistrade vid TV:n, kokade mer kaffe och väntade på broder och svärbror. Sen blev det ännu mer TV och chock och funderingar och tankar.
Varför hände detta?

Det var bara början på kriget mot terroristerna.
Men vi vet egentligen inte om det var al-qaeda som stod för förödelsen. Vissa säger att det lika gärna kunde ha varit något annat. Men det får vi nog aldrig veta.

9/11 2001
Vart var du?

P.S. Bild lånad från internet.

Attacker i Norge

Det är ofattbart….

Man lever som i en vagga, tror att inget ont kommer att ske i ens egna lilla värld.
Men så plötsligt sker det, och man blir som lamslagen.

Bombattack i Oslo. (bild från Aftenposten.no websida)

Vaknade upp och min pojkvän sa åt mig att sätta på CNN.
Jag gick ut i vardagsrummet och slår på CNN till hemska nyheter.
Bombningar sker överallt, varje dag, men nu slog det till alltför nära ”hemmet”.

Flera ungdommar dödas i skottlossning på Utøya. (bild lånad från CNN.com)

Först var det en bomb som skakade folket runt parlaments byggnader i Oslo. Premiär ministern var inte på sitt kontor, och klarade sig undan attacken. Det är mer än man kan säga om de 7 som omkom och flera skadade.

Och sen en man på Utøya, utanför Oslo, som skjuter vilt omkring sig och dödar 10 unga människor.

Flera döda i båda attackerna i Oslo området, fredagen 22 July. (bild från Aftenposten.no)

I och med att mina läsare är mestadels Nordbor, tänker jag inte gå in på detaljer om dessa attacker, för jag är säker på att ni läser nyheterna därhemma och får mer information än vi får härnere.

Mina tankar är med er alla!