Bidragande Orsaker

Det där med motivation kan vara ”a bitch”.

(ok, ett ganska långt inlägg så gå och hämta en kopp kaffe innan du fortsätter läsa)

med risk för at bli för personlig….
För ett par år sen fick jag kronisk Candida.
Inte alls kul kan jag säga.
Den spred sig i min mage och inälvor och enligt nutritionist och läkare hade min ämnesomsättning saktats ner till nästan obefintligt.
Inte undra på att kilona kom springande på och inte krypande…

(bild lånad från internet)

Så började jag få rätsida på candidan och ämnesomsättning och jag skulle bli SÅ duktig på träning och gå ner alla de där kilona.
Då kom nästa slag. En fot skada.

Läkare och fotspecialister hittade aldrig orsaken.
Gick om varandra och en sa ligament i foten hade nästan gått av. Men det trodde inte nästa läkare på trots att de hade bilder på det hela. Jag fick till och med göra en CT scan av mina fötter. Då visades det att jag har extra ben i fötterna. Endel har det och vissa får inga problem, medan andra kan få ont av de extra benen för att det inte är tillräckligt med plats för dem i fötterna.

Plus att fotspecialister insåg att jag är väldigt plattfot.
Något som jag varit hela livet, men inte vetat om riktigt. Visst, tyckt att jag haft mindre hålfot än andra, men inte ”very flat footed”, som läkarna sa.
Så det blev att gå på treadmill och bli filmad och se på filmen och inse att geez! jag slår ju nästan fötterna i varandra när jag går. Inte undra på att jag snubblar så ofta på mina egna fötter. Inte klumpig, bara otroligt plattfot.

Såna här problem kan man få, vilket jag har och får kämpa med dagligen, om man är plattfot.... Jag har inte ont i hälarna, men ont i skinbenen, stortå, achilles tendon och knän. (bild lånad från internet)

Och de där onda knäna jag haft hela livet…?
Jo, de kommer sig oxå av att de tvingats inåt när fötterna gått inåt och inte hållit knäna på plats. Har inte så mycket med övervikt att göra som att jag är plattfot…tydligen.
Så då vet man det.

Ett helt år gick då jag använde moonboot, kryckor och hela faderallan.
Och kilona sprang sig på.
Ännu mer.

Nu är jag frisk. (eller typ…)
Jag har special skor, (som är ganska otympliga, tunga och osköna),
och jag är medlem på ett gym!!

Men vanor är svåra att bryta.
Och chokladen lockar oftare än moroten så att säga.
Jag VILL så gärna ner i vikt, och jag vet från erfarenhet att om jag tränar varje dag och går massor, och äter ytterst, ytterst lite, då går jag ner i vikt.
Men jag är ju hungrig hela tiden! (eller egentligen inte….)

(bild lånad från internet)

Och så är det motivationen.
Motivationen att sluta äta choklad till exempel, eller hålla sig till en portion till middag och inte två. Motivationen att gå upp kl 5 på morgonen, gå i 40 minuter till gymet (för att det inte går några bussar så tidigt) coh sen träna i 40 minuter med en grupp innan man går hem igen och gör sig klar för jobb.
Motivation is a bitch….

(bild lånad från internet)

Ok.
Måste ändra tankesätt.
Och när jag letade kläder i två dagar på stan insåg jag att jag vill inte vara denna feta blubb längre. Jag orkar inte mer. Jag har fått nog….
Men igen…motivation. Det gäller ju att inte bara tänka att man vill ha en ändring, utan faktist göra det oxå.

Så från och med den 1 Oktober ska jag börja på Fitness Frenzy på gymet.
Det går ut på att man i fyra veckor, i en grupp med 15 personer, tränar 6 dagar i veckan, med olika saker varje dag. Ena dagen styrka, nästa dag cardio osv.
En dag i veckan blir det grupp träning, och så vila varje söndag.
Det är för den där grupp träningen som jag måste gå till gymet för att det är så tidigt på morgonen, innan bussarna börjar gå.

Alla mäts och vägs innan utmaningen börjar, och så mäts och vägs vi igen efter de fyra veckorna. Och den som gått ner mest i vikt, tappat mest fett i procent och såna saker, får ett pris. Och med fast jobb får jag för mig att jag kommer att få mer rutin med mitt ätande oxå. Visst!?!
Detta är min motivation. Detta är min chans at kick-starta min viktnedgång en gång för alla. Detta är min chans att känna att jag KAN!
=o)

Wish me luck!

Zumba Gold

Visste du att det finns Zumba Gold, eller Zumba Aqua??

Idag hade jag en kaffe tillsammans med min förre detta Zumba tränare Beth, på ett mysigt kafé som heter Carribean café, här i Brooklyn, Wellington, NZ.

Jag hade nämligen ett klippkort för zumba lektioner, som jag betalat dyra pengar för i början av året, men inte kunnat använda på 5-6 månader. Så Beth var så snäll och betala mig för kortet. =o)

Under vår korta träff pratade vi om allt möjligt (Beth är SÅ trevlig) och bland annat sa hon att det finns nåt som heter Zumba Gold! Det är för ”senior citizens”, eller folk med skador eller som kommer tillbaka från skador! Bra träning innan man går tillbaka till ”normal” Zumba! Kolla in lite om Zumba Gold HÄR.

Det finns även Zumba Aqua!! =o) Det är vatten övningar som integrerar Zumba övningar så att det blir ett riktigt ”Pool Party”. Oxå bra för de som kommer tillbaka från skador, eller för överviktiga personer som behöver börja sin Zumba träning med ”lower impact”. Detta verkar jättekul! Jag måste se om de gör något sånt här i Wellington.

Zumba Aqua!

Jag försökte mig på lite Zumba igår hemma i vardagsrummet. Inte bra. Fick ont i foten och haltade hela kvällen. Så idag har jag fått ta det lugnt utan promenad eller någonting. Suger att vara ”handikappad”, men jag måste bara ta det lugnt och hoppas på att foten läkert Snart!

Har du prövat på Zumba? Har du prövat Basic eller andra typer av Zumba?

Plus size mode

Plus size mode och tält går ofta hand i hand, men en ny affär har rubbat på mina fördomar.

I helgen for jag med mina vänner Tess och Neil till ett köpcentrum utanför Wellington. Det sägs att det är det största köpcentret i Nya Zeeland, men vi gick runt hela grejen på kanske 1.5 timme. Hmm…

Kapphal, Lindex or andra affärer hemma i Sverige har fotast avdelningar som ”Big and Beautiful” och sånt. Tyvärr är kläderna på plus sized kvinnor ofta stora tält, hemska mönster och bara fel, fel, fel för en överviktig kropp. Min syster brukade kalla dessa avdelningar för ”Fet och ful”. Haha! Så sant! =o)

Jag har alltid känt att de där avdelningarna med kläder för överviktiga, har varit hemska avdelningar som jag helst inte vill synas på. Och andra affärer som bara säljer större kläder är oftast för äldre kvinnor.

Men…. När vi gick igenom det där köpcentret i helgen så hittar Tess en underbar affär! Den hade öppnat bara några dagar innan och det var kläder från storlek 40-42 och uppåt. En small är storlek 40-42, så jag blev helt plötsligt en Medium eller Large, istället för XL eller XXL. Helt underbart! Och det var moderna, snygga kläder för lite yngre kvinnor. Inga tält med enorma blommor på. Snygga jackor, massa olika cocktail klänningar, maxi dresses, snygga jeans (Äntligen!), kjolar, tuffa toppar, you name it, they had it!!

Queen Latifah är en plus size girl med stil

Det fanns bara en negativ grej med affären. Allt var så dyrt. Mellan 60-200 nzd (runt 300-1000 sek) för en topp. Jag hittade en underbart snygg svart jacka med bälte i midjan som kostade 180 nzd, vilket är nästan 1000 sek. Dyrt, men oj den jackan var snygg. Jag äger ingen jacka som jag passar i för tillfället. Men, men…nör jag får ett jobb ska jag skynda mig till den där affären och köpa toppar, jeans och jacka. =o) Ser fram emot det.

Så nu har mina fördomar mot affärer som säljer plus sized kläder, nästan helt försvunnit. Det finns hopp för såna som jag. =o)

Kram!