Alldeles på Egen Hand

Man lär sig något nytt varje dag.

Vi har printat (hur säger man det på svenska egentligen?) bilder åt klienter i många månader nu, men jag har alltid gjort det med ”supervision” av min pojkvän.

Canon iPF8300 printer (bild lånad från internet)

Nu är det slut på det! Igår la jag över manual och Printer plug-in för Photoshop till min bärbara, så att jag kunde lära mig printerns plug-in och andra saker i lugn och ro.

Vad menar jag med plug-in?
Jo, ni vet väl alla vad Photoshop (PS) är för nåt? Vi använder Canon Printers för vårat företag, och det finns en liten extra grej man kan lägga till i Photoshop, så att alla bilder som vi ska printa, kan printas direkt från denna plug-in i PS. Jag öppnar en bild i PS, gör små tweaks, sen klickar jag på File > Export > iPF8300 Print Plug-In, och detta tar mig till den nya ”grejen” (plug-in) som installerats i PS. Därifrån sköter jag saker som vilket papper jag använder, vilken printer profil, storlek på pappret jag använder, storlek på själva bilden som skrivs ut, alltså hur mycket papper som kommer att användas, eller hur jag ska förklara det. Sen trycker man bara på ”print”. Klart!

I PS måste man bestämma Canvas Size som bilden sparas på (det vita under bilden visar canvas size) för det är så långt som pappret är. På det sättet ser man hur stort utrymme som bilden tar på pappret. Helst vill man fylla ut så mycket plats som möjligt så att man inte slösar papper, därför måste man byta pappers rulle i printern när man har större eller mindre bilder att printa. Just den här bilden var ett test, och vi hade redan en 44inch pappers rulle i maskinen, så vi brydde oss inte om att byta ut den just då.

Så här ser Main sidan ut inne i PS's printer Plug-In.

Ok, allt detta har jag alltså gjort för första gången alldeles själv idag. Plus! Jag har bytt rulle med papper i maskinen oxå, helt själv. =o)

Låter som små potatis, men när det gäller professionella, stora maskiner, och arbeten åt professionella fotografer, då blir jag extra nervös att nåt ska gå fel, och jag arbetar sakta för att få allt rätt. Sakta är inte alltid bra om man ska ha jobben gjorda fort.

Men det känns SÅ gott inombords efteråt. Jag klarade det!

Test printen jag gjorde... det är faktist en bild min bror tog uppe i Nord-Norge för ett par år sen. =o)

Kontroll panelen på printern.

Vet ni… Häromveckan printade vi några bilder åt en professionell fotograf som skulle ge de bildern till Sir Ian McKellen och Cate Blanchette i filmen Bilbo som nu spelas in här i Nya Zeeland. Inte dåligt! =o)

eReader

Läsa bok digitalt. Hmm….

Älskar ni oxå att sitta på en bokaffär och gå igenom nya, fina böcker? Känna lukten av nytt papper, kanske ha en kaffe i handen och bläddra från sida till sida? Om ni tycker om sånt förstår jag att ni är skeptiska till de nya eReaders som blivit så populära.

Jag var själv skeptisk till en början. Sluta köpa böcker? Låta min bokhylla bara stå där utan att fyllas på? Nej, nej, nej…. Men jo! I och med att jag reser en del har jag kommit fram till att en eReader är just vad jag behöver.

Jag har en Sony Reader, men det finns massor av olika märken därute. Amazon har sin egna Kindell reader;  det finns ett märke som heter Kobo och många fler…

En Sony eReader. Bilden ovan visar eReadern när den är på "sleep".

Med en eReader så köper man e-böcker på internet, eller inne på olika bokaffärer. Sen laddar upp dem böckerna på sin eReader, och börjar läsa! Hur enkelt som helst!

Och man kan få plats med flera hundra böcker i denna lilla mojäng, så om man är ute och reser, behöver man inte dra med sig 3 olika böcker som väger några kilo, utan det räcker helt enkelt med denna eReadern. Dessutom, kan man ladda upp ljudböcker på de flesta av dessa apparater, plus andra dokument. Så om man är affärsman/kvinna och har en massa pdf filer som man måste läsa igenom, så kan man ladda upp dem på eReadern oxå!

eReadern har "touch screen", men du kan oxå använda en liten "pinne" som kommer med eReadern, eller höger och vänster knapparna nere till vänster på eReadern. Bilden till höger visar hur Hemsidan ser ut när man först slår på apparaten.

Men är det inte precis som en iPad? kanske ni frågar er nu. Nej, det är inte det. Dels för att man inte kan göra alla dem grejer som en iPad kan, och dels för att själva skärmen ser ut som vanligt papper! Inte så där glansigt som data skärmar eller skärmen på en iPad. Så man kan läsa på sin eReader i sol och regn, inomhus och utomhus, utan problem. Precis som vilken bok som helst!

Dessutom kan man ändra storleken på bokens text! Hur många gånger har man inte läst en bok där texten är så liten att man funderar på att investera i ett förstorings glas? Det behöver man inte nu. Klicka bara på knappen som har en symbol för ett förstoringsglas, och då kommer det upp en meny där du kan välja vilken storlek du vill ha på din text.

Man kan ändra på textens storlek oxå! Något som jag använder mig mycket av.

En annan sak som väger upp på plus sidan, är att böckerna ofta kostar nästan hälften mot en vanlig bok! Så du kan köpa två böcker, för samma pris som en inbunden bok. Är inte det bra? =o) Det är i alla fall bra för mig, för böckerna här i Nya Zeeland är hemskt dyra. 34 dollar för en bok i affären, och kanske 11-12 dollar för en eBok!

Man kan självklart köpa tillbehör som olika sorters ”plånböcker” att lägga boken i. Det finns alla olika sorters ”plånböcker”, från simpelt, till mer avancerat med inbyggd lampa och grejer. Helt till var och ens behov.

Batteriet räcker i runt 2 veckor, eller mer eller mindre, beroende på hur mycket man läser. Jag läser varje kväll i 30-60 minuter och laddar min eReader ungefär varannan vecka. Så om du ska på en veckas semester i Thailand behöver du inte ens ta med dig laddaren! Fast jag skulle nog rekommendera dig att ta med laddaren i alla fall. Det är trots allt en elektronisk mojäng, och man vet aldrig vad som kan hända.

Sån är det med det. =o) Jag kommer nog fortfarande att älska vanliga böcker och känslan av att bläddra sig fram, men jag är numera oxå ett fan av eReadern. Kanske årets julklapp?! =o) Men jag hörde att iPaden är årets julklapp. Hmm…

Har ni en eReader, eller har prövat en?

Läs mer om Sonys eReader HÄR.

”Torka sig med sandpapper”

”I hela min barndom har jag tvingats torka mig med där gråa jävla sandpapperet. Nu är det slut med det. Nu kan jag välja själv. Så nu tänker jag köpa mjukt fint papper med blommor på och jag bryr mig inte om att det kostar fem spänn mer.”

Hanna Hellquist är en krönikör och radio pratare i Morgonpasset i P3. Jag läser hennes krönikor och jag skrattar, gråter och känner igen mig i mycket av det hon skriver om. Senast skrev hon om toalettpapper. Ja, hennes krönika handlade ju i grund och botten inte om toalettpapper, utan om relationer, att vara vuxen och hur man kompromissar i ett förhållande.

Jag tyckte det var väl skrivet, som alltid. Hon skrev om det där oblekta, hårda, billiga pappret, som de flesta köper. Hennes dåvarande pojkvän hade sagt att han ville inte ha det där sandpappret mer, han var vuxen och kunde bestämma själv om han ville torka rumpan med sandpapper eller mjukt toalettpapper med blommor på.

Känner verkligen igen mig i detta. I min familj hade vi oxå sandpapper på toaletten. Men här i Nya Zeeland finns det inget sandpapper at torka röven med. Här köper alla mjukt, blekt papper med bara få ark på rullen, så att soporna svämmar över med tommma toalettrullar. Då kan jag längta tillbaka till de där sandpappers rullarna hemma i Sverige. Fast min rumpa tackar mig nog för att jag flyttade till NZ.