Från Kaikoura till Picton

Efter en natt i Kaikoura, körde vi den sista, kortare sträckan, till Picton.

Vi började morgonen med Whale Watching i Kaikoura, vi såg 3 Sperm Whales.
Efter lite frukost för att stilla sjösjukan lite, började vi vår tur, och den sista sträckan, mellan Kaikoura och Picton. I Picton tar man färjan över till Wellington, det tar cirka tre timmar.

Nya Zeelands Sydö är verkligen otroligt vacker! Vart man än tittar, står fjäll, hav eller fält utbredda för att beundras.

Alla bilder jag visat i mina senaste inlägg, är tagna med min iPhone, därav den ganska dåliga kvaliteten.
Men jag kan åtminstone blogga med denna wordpress app, och det är inte dåligt!

Hoppas ni alla haft en skön påsk helg.
Imorgon är det tillbaka till verkligheten.

Kram!

20120409-164548.jpg

20120409-164600.jpg

20120409-164609.jpg

20120409-164625.jpg

20120409-164636.jpg

20120409-164645.jpg

20120409-164651.jpg

20120409-164704.jpg

20120409-164659.jpg

20120409-164728.jpg

20120409-164738.jpg

Svenskt Julbord 2011

Att det ska vara så gott med svenskt julbord!

Och aldrig lär man att kontrollera sig heller….

Jag är med i kommitén för Swe-NZ Association.
Därför samlades vi cirka 2 timmar innan festen skulle börja, för att duka och dekorera.
Vid sju anlände gästerna.

Knappt hade alla fått lite mousserande vin i handen, innan en jordbävning skakade hela byggnaden. Först mullrade det bara lite och folk såg sig småskraja omkring. Sen började det skaka rejält och alla sprang mot utgången. Men innan vi hann ut hade jordbävningen slutat. Där stod vi, utanför lokalen och skrattade nervöst. Vajrar i taket på byggnaden gungade fortfarande. En kvinna vägrade att gå tillbaka in i byggnaden och hennes man fick köra henne hem. Vi andra… Ja, vi gick in, tog en snaps och fortsatte firandet.
Helt i svensk anda…

Och så var det ju det där med maten.
Första tuggan transporterade mig tillbaka genom tid och rum, till barndomen,
med mammas köttbullar, pappas skinka, julmusik i bakgrunden,
fjärilar i magen och väntan på tomten.
Ljuvligt!

Sen tar man gärna en till portion och i slutet på den säger man till sig själv:
”Nu blir det inge mer förrän nästa år”, och man klappar sig på sin runda mage.
Men så blir det efterrätt oxå och det måste man ju ha innan ringdansen kommer igång.

Förra året dansade vi innan efterrätten, för att reta apptiten lite, men i år glömdes det bort i julmat ätandet, snaps drickandet och nubbesångs sjungandet.

Det var en sån trevlig kväll!
Jag tog en snabb bild på all mat på långbordet, sen glömde jag kameran. Tog upp det för en bild på en halvt äten tallrik och sen var jag lite för ”glad” för att få några bra bilder på ringdansen. Ja, sån kan det gå…

Det var min julfest för i år det!

Jordbävningen då?
Ja, det var en 5.6 på richterskalan, med epicentret i Picton, inte långt från Wellington,
på 60 kms djup. Men läskigt var det! Det är tydligen den största jordbävningen i Marlbourough området på 45 år!
Fönster splittrades i några kontors byggnader i Wellington och saker föll i marken.
Inget hade skadats i vårat hus som tur var.

Hur firar man jul i Nya Zeeland?
Kolla in det Här inlägget.

Vinter

Ena dagen sol, nästa regn.

När ni firar midsommar hemma i Svealand, firar vi midvinter här.

Det är inte som erat firande, men på skolor, hostels etc, firas det ”midwinter christmas”. Jag tyckte det var konstigt mitt första år i landet. Jul firas ju alltid på midvintern! Men…inte i det här landet. Så de ordnar en fejk jul och firar lite mitt i vintern. Inte helt fel. Två julaftnar om året! =o) Nja…de säljer ju inte jul grejer i affärerna eller dekorerar sina hus med jul dekorationer, men det blir ett mini firande i alla fall.
Dessutom går vi ju mot ljusare tider härnere nu, och det firas! Inte officiellt, men jag firade det med ett (eller ett par) glas vin i helgen. Yay!

Ganska höga vågor i Lyall Bay i söndags. Färjan mellan Wellington och Picton fick nog en "rough" tur.

Nya Zeeland, liksom de Skandinaviska länderna är avlångt, och vintern ter sig olika från Norr till Söder. De som vill åka skidor far oftast ner till Sydön, där de får ganska mycket snö. Men man kan oxå få snö på inlandet på Nordön.

Kite Surfing är populärt i Lyall Bay och det blir många tillfällen att öva sin taktik när den långa hösten kommer till stan.

Jag har bott i Wellington under de 5,5 år som jag varit i Nya Zeeland, och här är vintern mest blöt. Regn, vind… fukt överallt. Kan tära på syket. Innan vi fick en värmepump installerad, brukade vi sitta i soffan på kvällarna, med ett täcke över oss och en liten ”kupévärmare” under täcket. Haha! Ja, vad gör man inte för att vara varm.

Vågor och grått väder...

Som jag förklarat innan, är husen i Nya Zeeland för det mesta uselt byggda. Och de hus som är ett par år äldre, har inte isolering eller dubbla glas i fönstrena. Så när temperaturen faller utomhus, kan man nästan med säkerhet säga att det är samma temperatur inomhus. Centralvärme? Existerar inte. Nu har ett par företag börjat sälja nåt liknande, och om man bygger nytt hus är det nog en bra idé att installera, men i de äldre husen blir det svårare.

När vintern lägger sig över landet, går solen upp runt 7.30 på morgonen, och den går ner igen runt 17. Lite som en höst hemma i Mitt-Sverige.

Solnedgång över Lyall Bay. Inte speciellt färgglad....men ändå.

I år har vintern varit mildare än den varit på många år…tydligen. Jag såg till exempel massor av folk i shorts, t-tröja och flip-flops i lördags! I know….! Men det är som en nationaldräkt härnere, och den åker på så fort solen visar sig och temperaturen går över 12 grader.

Och så kan det helt plötsligt komma en sån här härlig dag, med klarblå himmel. Ser man bara på bilden kan man tro att det är mitt på sommaren.

På de åren jag bott i Nya Zeeland, har jag inte använt en vinterjacka, eller vinter kängor en enda gång. Man kommer längre med gummistövlar och en regnjacka, med en varm tröja under och hatt och vantar. Men jag ser ju dem som pälsar på sig stora jackor. Mest asiater faktist.

Och det blommar....mitt i vintern.

Det känns som att Wellington har två säsonger. Sommar, och en väldigt lång höst. Sommar mellan slutet av November till mitten av Mars, och resten höst, med regn och vind mestadels av tiden. Det kan bli lite deprimerande till tiders, men man klarar det.
Anledningen till att det inte känns som vinter, är väl oxå för att det finns så många ”ever green” träd och buskar här. Och buskar som blommar året om.

Är det nåt mer ni vill veta om vinter i Nya Zeeland, fråga bara! =o)

Kram

Ta en paus

För att inte bli för nere, har jag tagit en paus i nyhets tittandet och läsandet, och ägnat dagen åt mina videos.

Förutom att klippa ihop en video idag, har jag jobbat med ett annat element till alla ”Travel in New Zealand” – videos som jag nu jobbar med.

Den här gången blev det bara en snabb animering av en karta över landet, och en linje som visar resan med färja mellan Wellington och Picton.

Det är bara mitt första försök, så jag ska försöka få till det lite bättre en annan dag. Men här är mitt första försök i alla fall:

Detta element ska vara i bakgrunden av andra klipp. Så här:

Om ni har förlag på vad jag kan förbättra, hojta gärna till.

Hej Sydön!!

På bara 2 månader har jag varit på Sydön 2 gånger. Lyx!

Om man reser till Nya Zeeland, måste man besöka Sydön! Den 11 februari for vi med vårat svenska besök till Sydön och gottade oss. Färjan gick från Wellington klockan 8 på morgonen, och vi var framme i Picton runt 11.30. Det tar vanligtvis 3 timmar att resa mellan de båda öarna, men vi var lite sena.

Vi tog Blubridge färjan från Wellington till Picton. Man kan oxå ta the Interislander.

Vi reste på den kringel krokiga vägen Queen Charlotte Drive, från picton till Havelock. Det är så massa fint att se på den vägen. Vi stannade till i Havelock och åt lunch på The Mussel Pot. Det är en restaurang som specialiserar sig på The Green-lipped Mussels, men man kan oxå köpa pasta, hamburgare och stek bland annat. Ett mycket trevligt ställe. Och musslorna fick tummen upp av de som åt av havets läckerheter.

The Mussel Pot är en restaurang i Havelock, som ägs utav italienare. De koncentrerar sig på Green-lipped mussels, men du kan oxå få annan god mat!

När vi väl kom fram till Motueka där vi skulle bo, och efter att vi kommit oss till rätta i den lilla ”stugan”, for vi till Kaiteriteri, som ligger bara cirka 20 minuter från Motueka. Kaiteriteri Beach är en helt otrolig sandstrand, som kommit att bli min favorit. =o) Klockan var runt 19-20 när vi var på stranden, men det var ritkigt varmt ute, och i och med att det var lågt tidvatten, var det vamt och skönt på den grunda delen av havet. Jag tog till och med ett dopp! Tänka sig…

Kaiteriteri Beach är nog min favorit strand i Nya Zeeland...så långt! =o)

Det var en superb start på vår helg!