Vid Vatten

Fototriss Tema denna vecka: Vid vatten

Och jag har en annorlunda vri på fototrissen denna vecka.
(dessutom blir det fler än 3 bilder igen, och de är inte speciellt bra,
men visar i alla fall vad det är jag vill visa…)

I juni i år hittades en kejsar pingvin på Peka Peka Beach vid vattnet på Kapiti Coast i Nya Zeeland.
Detta har bara hänt en gång tidigare i skriven historia, och det var för 50 år sedan.
Pingvinen döptes självklart till Happy Feet, och man tog in den lilla krabaten till Wellington Zoo, för att ta hand om honom.

Nu är det dags Happy Feet at fara hem.
Därför hade de idag ett farväl party på Wellington Zoo, dit alla var bjudna för att se Happy Feet för sista gången. Farväl partyt på Wellingtons Zoo, kallades för
Haere Ra Happy Feet”, vilket betyder ”farväl” på Maori.
Så otroligt många människor kom för att se Happy Feet, att de var tvugna att rotera människorna, så man fick bara se pingvinen i 5 minuter var. Det var under pingvinens sista ”check up” som folket kunde se honom. De skulle fästa en GPS på honom så att de kan följa hans resa hem.
(Tyvärr är de flesta bilder tagna genom en glas ruta…)

Imorgon tas Happy Feet med på fartyget Tangaroa, ner till Campbell Island som ligger 700km söder om Nya Zeeland. Där ska han släppas av och förhoppningsvis tar han sig ner till Antarktis via vatten därifrån.

Lycklig resa och ”Ka kite ano” (until I see you again -Bye) Happy Feet.

Happy Feet besöker Nya Zeeland

Det har bara hänt en gång förut i skriven historia (som man vet om), men nu har NZ fått besök av Happy Feet själv.

På stranden Peka Peka Beach på Kapiti Coast, inte långt från Wellington, i nya Zeeland, har en kejsar pingvin, den största pingvin arten i världen, strandat.

Kejsar Pingvin på Peka Peka Beach i Nya Zeeland. (bild lånad från internet)

Det var i måndags eftermiddag (lokal tid), som en dam såg pingvinen på stranden. En ovanlig syn…

Om ni klickar Här, kan ni se en video från Peka Peka Beach och Kejsarpingvinen. =o)

Slott och Pingviner

Slott, Albatross, Pingviner, lätt sjösjuk och regn.

Dunedin ligger i Otago på Nya Zeelands Sydö. Det är den näst största staden i Nya Zeeland. Det var oxå den första staden som byggdes i landet. Man har funnit arkeologiska fynd som visar att Maorierna bodde på platsen redan 1250-1300 E.Kr.

Valfångst vilket var en enorm industri i Nya Zeeland på 1830-talet, var en av anledningarna till att staden Dunedin byggdes. Så stor var industrin att man nästan helt utrotade den ”Southern Right Whale” som brukade komma in med sina barn till vikarna i Dunedin. På 1860-talet fann man Guld i området, och det var en annan anledningarna till att Dunedin vaxte och blev en stor stad.

Valfångst var en stor industri i Dunedin, NZ i början på 1800-talet.

I Dunedin finns oxå världens brantaste gata, som heter Baldwin Street. Tyvärr fick vi aldrig tiden att besöka denna gata när vi var i Dunedin, men vi fick anleding att se många andra fina saker i och runtom staden. =o)

Världens brantaste gata, Baldwin Street, i Dunedin, NZ.

I Dunedin finns Nya Zeelands enda slott, som heter Larnach Castle. Historien runt slottet är en lång och invecklad historia, men jag kan i alla fall säga att det var en Australienare, Larnach, som kom till Nya Zeeland, hade lite penagr och bestämde sig för att bygga detta ”slott” som sitt hus för sin familj. Huset byggdes mellan 1873 och 1887. Många tragedier slog till i familjen, alla Larnachs döttrar dog i barnafödsel eller sjukdom, hans första fru dog 38 år gammal och då gifte han sig med fruns syster. Den andra frun dog oxå när hon var 38 år gammal. Larnach gifte sig med en mycket yngre fru. Larnach var inblandada i politik och reste en hel del. Hans näst äldsta son inledde en affär med hans tredje fru. När sonen sände brev till fadern och berättade att han fått frun gravid, tog Larnach livet av sig. Det sägs att Larnach nu spökar i slottet. Folk har känt att de blivit buttade när de gått runt i bygget.

Top bild: Larnach Castle i Dunedin på Nya Zeelands Sydö. Nedre bilder: Utsikt från slottets torn.

Slottet hade nästan helt förfallit när Barry och Margaret Barker, ett nygift par, köpte slottet. Det tog dem många år att få slottet beboligt, och efter allt arbete med restaurering, skilde sig paret. Margaret är fortfarande ägare av slottet som nu är i sitt originalla tillstånd. Margaret har bott i slottet till nyligen och hon har alltid haft turister som kommit och gått. Det är en stor turist attraktion i Dunedin. Ett underbart ställe att besöka, ta en kopp kaffe i balsalen, se utsikten från slottets torn, eller ta en promenad i den underbara trädgården som Margaret fixat till.

Lite fin natur i Otago Peninsula.

Lite fin natur i Otago Peninsula.

När det är lågt tidvatten går det fint att rida på stranden som torrlagts.

Vi var på en ”tour” som tog oss från Larnach Castle, runtom Otago Peninsula och så till Royal Albatross Colony på Taiaroa Head. Vi fick först en liten introducering om Albatross och sen trodde vi att vi skulle få en guidad tur runtom Taiaroa Head. Men vi gick bara uppför en brant, lång backe till ett sorts observatorium och såg ett par albatross på håll genom tjocka fönster. Total antiklimax. =o( Då var det mycket bättre i Kaikoura där vi såg albatross ”up close” från en båt.

Taiaroa Head där man kan se Royal Albatross Colony. När vi for förbi Taiaroa Head med båt såg vi oxå fyren och Fur Seals som latade sig på klipporna.

Nästa stopp på vår tur i Dunedin, var de Yellow Eyed Penguin!!! Oj, vad otroligt det var att se Pingviner för första gången ute i det vilda! =oD Vi var en stor grupp dock, så man fick väldigt lite tid på sig att se dessa otroliga varelser. Vi hade till och med tre svenskar från Boden på turen! =o) I alla fall…. Den Gulögda Pingvinen är cirka 75 centimeter hög, och väger runt 5-8 kg. Den Gulögda Pingvinen är ganska skygg, därför går man i några sorts värn i marken runtom på reservatet och ser på pingvinerna genom mindre hål som är precis ovanför marken. Vi kom riktigt nära pingvinerna! Vi såg baby pingviner som var mindre än 1 meter ifrån oss. Men man får absolut inte sticka ut händerna och klappa dem. De har otroligt vassa näbbar som den äter bläckfisk med och den kan skada dina fingrar rejält. Men de var fina att se på!

Vackra Yellow-Eyed penguins. Både små barn och en vuxen pingvin. =o)

Vi fick se Royal Albatross Colony igen senare på dagen, från en båt. Vi for på en båttur runtom Taiaroa Head och vidare ut på havet. Vågorna var ganska höga, vilket jag kände av i form av illamående. Inte såg vi många Albatrossar heller. Bara ett par som flög högt ovanför oss och såg ut som måsar på håll, förutom att de var typ 6 gånger så stora som måsar! Båtresan fortsatte in mot Dunedins hamn. Då började det regna, men alla passagerare värmde sig med varm choklad, te eller kaffe så det gick fin-fint.

Bara lite fåglar vi såg när vi for på båttur.

Det finns som sagt massor att se i och runtom Dunedin. Se till att du har åtminstone 2 dagar om du besöker området. Och för allt i världen, missa inte Pingvinerna! =o)