Vad blire….

Glad i hågen for jag på jobb intervju för ett Marketing företag.

Igår fick jag ett samtal från Zest Marketing Ltd. De gratulerade mig för att ha kommit vidare till ”the shortlist” i jobbansökan för en position i deras företag. De frågade om jag kunde komma in dagen efter för en ”Orientation Day”. Alltså ingen vanlig  jobb intervju, utan vara ilag med de som jobbar på företaget för en halv dag och se hur de jobbar och oxå få olika uppgifter att göra tillsammans med dem.

Jag tänkte: Det här kommer att bli super!
Så jag satte på mig lite snyggare, affärs aktiga kläder på morgonen, snitsade till håret och använde make-up (brukar mest bara använda mascara). Marketing är säkert intressant, vad kul att jag får en chans att visa vad jag kan tillföra deras företag!

Men hela fasaden kom ner i ruiner när dagen väl kom igång.

"Apply now" står det...ja, det var det jag gjorde. Kanske hade varit bra med en bättre beskrivning av jobbet i fråga..... (bild lånad från internet)

Vi tog tåg ut till förorten Porirua, och Team Managern och en av hans nya rekryter, förklarade att vi skulle göra arbete för Röda Korset. Jag såg framför mig ett möte med Röda Korsets manager team och hur vi skulle prata om hur de kan marknadsföra sig själva. För det var ju ett Marketing företag jag sökte jobb hos.

Nej, det visade sig att vi stod inne på en mataffär och bad folk att donera pengar til Röda Korset, genom att skriva upp sig till en donering varje månad i minst 2 år. Runt 50 sek eller mer i månaden och så får dem en tidning från Röda Korset 4 gånger om året.

Jag ska vara rättvis och säga att man ganska så snabbt kan arbeta sig uppåt i företaget och inom 1-2 år kan man till och med vara assistant manager, och det är Då som man tjänar normalt med pengar. Alltså vad en medel Svensson tjänar hemma i Sverige. Att jobba med minimilön i 2 år är inte speciellt lockande..... (bild lånad från internet)

Ni vet de där personerna som står med en röd väst (eller liknande) utanför affärer, och ber dig att stanna till en stund så att de kan få dig att donera pengar? De där personerna som vi försöker att inte göra ögonkontakt med för då kommer de bara att fråga om de får prata med en.
Det var det jobbet gick ut på.

Jag gjorde ett mycket bra jobb under dagen. Team Manager Sam blev imponerad, satte sig ned för en mer ingående intervju med mig, sen ringde han den nationella Managern i Auckland och bad henne prata med mig och hon erbjöd mig jobbet.

Tackar och bockar!
Jag bad om att få lite betänketid, och nu tänker jag bara: Tack, men nej tack.

Varför ska det vara SÅ svårt att få ett heltids jobb? Ett Bra heltids jobb? I alla fall ett där jag kan växa som person, lära mig nya saker och ha lite av en utmaning? Ett jobb inom film industrin vore att föredra.
*suck*

Men jag ger inte upp. För varje 20:e till 30:e jobb som jag söker får jag en jobb intervju (sån cirkalisa), så förhoppningsvis har jag ett jobb snart. Heltids jobb menar jag. Det jobb jag har nu är ju bara som timarbetare och de sista 2 veckorna hade jag bara 1 endaste skift! Helt otroligt.

Ok, nock med mina negativa vibbar, dags att gå vidare.
En Smoothie på detta….

Och imorgon installerar vi en Heatpump! Värme i huset! =o)

ChCh jordbävning: 25 feb

Den fjärde dagen efter jordbävningen, har bara börjat, och dödssiffran ligger på 103.

Räddnings grupper från Nya Zeeland, New South Wales, Japan, Singapor, Kina, Taiwan, Amerika och England, har letat genom spillror hela natten, i hopp om att finna överlevande. Men det är runt 36 timmar sen man sist drog en levande person ur en kollapsad byggnad. Och med varje timma som går, blir hoppet om överlevande, mindre och mindre…

Rättsläkaren, Sue Johnson, sa igår i ett möte med pressen, att det kommer att ta tid innan de identifierat alla döda. Många kroppar måste identifieras genom DNA prov. Sue Johnson manade folk att komma med information om de som är på listan över saknade. Information som tatueringar, piercings, födelsemärken, ärr, eller speciella smycken som de saknade kan ha haft på sig när jordbävningen slog till. Så fort en person har blivit identifierad, släpps den från bårhuset, till familjen.

Namnen av fyra döda har släppts av polisen. Av dem… är två bäbisar, 9- och 5 månader gamla.

Förorterna Redcliff och Sumner evakuerades igår, för klipporna runtomkring sägs vara väldigt ostabila.

Search and Rescue team from New South Wales, Australia. (image borrowed from internet)

Mitt i denna tragedi, finns det folk som vill bedra andra människor. Några människor går igenom hus, affärer och kontor inne i stan för att få tag i saker de kan sälja. Andra personer klär ut sig som räddnings, eller evakuerings personal, för att komma in i tomma hus i området. Och det finns svindlare på internet som ber om pengar till jorbävnings offren. Det bästa du kan göra, är att bara donera pengar till de erkända websidorna, som Röda Korset, GrabOne, eller Fundraiser Online.

75% av Christchurch har fått elen tillbaka, och 50% av vatten resurserna är tillbaka, vilket var på tiden, för de höll på att få slut på vatten. Bensin stationerna har börjat fpå slut på bensin. Mataffärer har svårt att fylla upp sina hyllor med mat, och ber folk att inte handla på sig högar med mat, för att det ska räcka till alla som behöver.

Christchurch Borgmästare, Bob Parker, sa imorse att den ikoniska katolska katedralen i staden kommer att bli restaurerad och återuppbyggd. Han tror att en ny och starkare stad kommer att lyftas ur ruinerna från jordbävningen den 22 feb.

För några Före och Efter bilder, klicka Här.

Runt 450 personer har spenderat natten i ”Welfare Stations”. Det är svårt att veta hur många som blivit av med sina hem. Tillfälliga boenden arrangeras och folk runtom i hela landet erbjuder tillfälligt boende i sina hem.

En för alla, alla för en.

Informationen till inläggen kommer ifrån 3newsTVONE News, Stuff.co.nz och NZ Herald.

Minnen av Christchurch

För en liten uppdatering: Den nya bekräftade siffran av döda, är 98, och saknade, 238.

Inspirerad av en kommentar jag fick på ett föregående inlägg, tänkte jag minnas tillbaka på de gånger jag besökt Christchurch.

Så här såg det ut inuti katedralen.

Jag har varit där 3 gånger. Alla gånger var lika förtjusande och charmerande, förutom den sista kanske, då jag såg förödelsen från jordbävningen i September 2010. Men de två gångerna innan njöt jag av mitt besök.

Jag for med stadens ”tram”, som gjorde en guidad tur av staden. Jag besöktemysiga kaféer, strosade runt på torget mitt i staden, såg katedralen i sin ståtlighet, njöt god mat på fina restauranger, jag åkte Gondola, var på Akvarium, uställnigar och for med ”cable car” till toppen av en närliggande kulle för att få en vacker, scenisk vy över hela Christchurch området.

Stadens "tram" var en populär turist attraktion, och den var trevlig att fara runt i och få lite mer information om staden. Bilden överst visar Christchurch torg.

När jag först besökte staden, slog det mig hur europeisk den såg ut. Med sin katedral, gammeldags skolor och caféer, det stora torget… Jag som hade saknat gammal arkitektur i ett par år, drog in den härliga känslan av aningen äldre, men ändå inte gamla, byggnader. En härlig stad helt enkelt… Tyvärr såg jag inte allt som staden hade att erbjuda, men jag fick i alla fall känna på dess puls och insupa dess karaktär.

Unga som gamla, spelade små och stora shack spel på torget i Christchurch.

Känns overkligt att allt det där nu ligger i ruiner. Katedralen, folks hem, torget, caféer, Canterbury TV byggnaden, Pyne Gould byggnaden… Overkligt…

Vackert grönt i staden Christchurch. En tur med Gondola var oxå populärt bland turister. Nedersta bilden visar utsikt från kullen intill staden.

Om du vill hjälpa till och donera pengar till offren från denna naturkatastrof, gå in på Röda Korsets hemsida, som har satt upp ”New Zealand Red Cross 2011 Earthquake Appeal”.

 

Kolla oxå in Ingers minnen från staden, på hennes blogg Halloj Världen!