Mistika Training

Hade en mycket bra helg i Sydney!

Var uppe runt 4 på morgonen, flyget gick från Wellington vid 6.40,
och klockan var runt 8.40 lokal tid när vi anlände Sydney.
Vi for för att checka in på hotellet och sen tog vi en taxi till Fox Studios
där vi träffade Stuart Monksfield, vår tränare för helgen.

Även fast ögonen kändes tunga som bly efter väldigt lite sömn natten innan,
så kom vi snabbt igång med vår träning och tiden flög iväg!

Som jag sa i det föregående inlägget, det kan bli lite för mycket tekniskt,
så jag ska försöka förklara i väldigt enkla former vad denna träning innebar, och vad
Mistika systemet kan göra. Jag lägger in länkar i texten, så ni som är
intresserade kan bara klicka på länkarna för mer information.

Träningen var vid Soundfirm, inne på Fox Studios stora område.

Vi fick en introduktion till Mistika denna helg.
Vi gick igenom hur man sätter upp ett nytt projekt, hur systemets interface ser ut,
vad olika ”tabs” kan göra, vad olika effekter kan göra, vad de olika ”windows” gör,
och hur otroligt snabbt systemet är, att det kan rendera i bakgrunden medan
man arbetar med andra saker, att man kan se 4K footage i real-time, och en massa annat.

Mistika Interface

Hela första dagen gick vi igenom allt det. Och den andra dagen sa Stuart till mig att han ville ge mig en uppgift som jag kan lära mig. Jag fick 3D footage, alltså klipp för både vänster och höger öga. Jag skulle sen ”time-up” alla klipp så att de startade på samma ställe. När man filmar 3D använder man nämligen två kameror. Och även fast man använder två av samma märke och allt, så är ala kameror alltid lite annorlunda från varandra. Det är som fingeravtryck. Därför, när de trycker på en play knapp som är kopplad till båda kamerorna för att börja filma en scen, så kan det bli en sekunds, eller bara en ”frames” skillnad mellan klippen.
Säg att jag filmar en film i 24 ”frames per second”. En frames skillnad låter då inte så mycket, det är bara en 24:e del av en sekund, men när man ser en film i 3D, så blir en enda frames skillnad mellan höger och vänster öga, helt fel. Bilder stämmer inte alls med varandra. Så först skulle jag alltså ”time-up” alla klipp. Sen gå igenom olika ”stages” för att se så att 3D:n såg bra ut. 3D är otroligt lätt att göra dåligt. Det är nämligen inte bara kameror som är olika från varandra, äve objektiven är olika. Alla objektiv är olika från varandra och ger olika små ”distortions”, och de flesta distortions händer i hörnen på en bild.

Om kamerorna satt brevid varandra och filmade precis rakt fram, skulle man få två bilder ungefär så här. Grön är vänster öga och röd är höger öga.

När man sen "marry" de två klippen, skulle bilden bli ganska ok. Förutom lite distortion från objektiven.

Det är ytterst svårt att få till en rig för två kameror som gör att de filmar dead straight. Därför får man oftast lite distortion från att kamerorna filmar i en vinkel. Igen, grön är vänster öga, röd är höger öga.

Därför blir det inte helt straight on när man sen "marry" de två klippen. Som ni ser blir det olikheter i kanterna på bilden. Lägg sen till objektiv distrotions, och du har en hel del som du måste rätta till. Det var alltså det jag försökte lära mig i helgen.

Den svarta stora ringen är ett objektiv. De gröna linjerna har delat in objektivet i 9 delar. I mitten är objektivet som bäst, där har du den bästa bilden i ett klipp. Ute i kanterna, de röda små ringarna, uppstår distortions. De ringarna i hörnen, som pilarna pekar mot, där är det mest distortions i en bild.

Så jag var tvungen att ”tweak” olika saker i klippen för att få dem att bli så lika varandra som möjligt. Man har liksom två bilder ovanpå varandra (höger och vänster öga), och om en bild bara är aningen annorlunda från den andra, kan man se det genom att se på bilderna i olika ”modes”, som B & W Anaglyph, Difference mode och så vidare.

Som sagt…väldigt tekniskt, och hemskt svårt att förklara…

Rushes, eller dailies, är ”unedited footage” som man filmar varje dag när man gör en film. Regissören, producenterna och andra tittar på vad de filmat varje dag och därför är nog det vanligaste namnet Dailies. De kollar om de fått med allt, vad som måste ändras på etc. Och dailies är väldigt viktigt i efter production oxå. När man arbetar med special effekter till exempel har de oftast dailies på morgonen (ibland flera gånger på dagen) och går igenom olika klipp. Sen evaluerar man klippen och alla får liksom en bild av vad de måste ändra på, eller vad som var bra. Och så går man iväg och jobbar med det som måste ändras.

När man filmar en film i 3D, filmar man alltså vänster öga och höger öga var för sig. Sen måste man ”marry” de två klippen tillsammans. Så vad Stuart lärde mig att göra, är vad någon eller några personer gör varje dag på en 3D film, för att regissören, producenterna etc kan se dessa klipp i dailies. Man gör klippen så bra som möjligt, men de behöver inte vara perfekta. På det sättet kan regissören etc, sitta inne på sin bio med sina 3D glasögon och evaluera alla klipp som de filmade dagen innan eller samma dag. Ibland har man till och med en person på set som ”marry up” alla 3D klipp i farten liksom, så att regissören kan se vad han har att jobba med, med en gång.

Man kan använda sig av "gestures" när man gör olika saker i Mistika. När man väl har lärt sig några gestures, inser man hur bra de egentligen är. Time saving!

Det som var bra med att Stuart visade mig allt detta, var att efter lite mer träning, kan jag kontakta Park Road Post här i Wellington, säga att jag har Mistika erfarenhet och att jag vet hur man gör allt det där som jag just förklarat ovan. På det sättet kan jag liksom få ett ”entry job” inom efter produktion, om de behöver mig, och jag har fått en fot in i dörren!

Så gissa om jag ska öva! Öva, öva, öva… =o)
Mistika kommer ut med ett sorts tränings program snart som man kan ladda ner. Måste bara köpa sig en PC, för Mistika runs på en PC, inte Mac.
Ska spara mina små pegar så jag kan köpa en liten PC. Sen träna, träna, träna. =o)

Denna helg har gett mig massa inspiration, och jag känner en glöd som faktist började
försvinna en stund där. Jag kände ingen lust att göra nånting.
Men nu är jag back in business!

Folk köar utanför Home. Man fick skriva sitt namn och hur många man är i sällskapet, på en lapp utanför, ta ett nummer och vänta på att bli uppropad.

På lördag kvällen åt vi middag på en mycket populär Thai restaurang som heter Home.
Deras mat var riktigt god, men oxå stark. Så om ni nån gång går dit och äter, håll det i åtanke. =o)

En liten, liten del av Darling Harbour

Söndagen åt vi frukost i Darling Harbour. Vi for runt lite på the monorail, och sen besökte vi Sydney Aquarium som har alla möjliga sorters hajar, små fiskar etc. Många fiskar man bara kan finna i Australien, eller i Australasia. Det var faktist mycket intressant.

Monorail i Sydney, vid Darling Harbour.

Triton själv. Helt gjord i lego! =o)

Ja, det var helgen i Sydney.
Inte så mycket sightseeing, men förhoppnings träning för framtiden. =o)

Hoppas ni alla hade en härlig helg!

Liten hälsning…

…för att säga att jag lever.
=o)

Imorgon tar jag en tripp över diket, till Sydney!

Ska göra en två dagars träning i Color Grading systemet Mistika.
Äntligen händer det grejer!!

Ser verkligen fram emot denna träning.
Blir mycket att försöka lära sig på två dagar, och det blir svårt att efteråt
försöka underhålla kunskapen, så jag inte får träning och sen glömmer allt
för att jag inte fått chans att leka mer med det systemet.

Park Road Post, Peter Jackson efter produktions bolag, använder Mistika systemet för alla sin efter produktion nu. Så jag hoppas att jag blir lite mer attraktiv för dem att anställa mi i nåt sorts jobb efter att jag haft min träning. Och kanske kan jag kolla med dem om jag kan låna deras system nån helg eller flera helger för att underhålla mina kunskaper, och göra color grades med mitt egna footage. Vore himla kul. =o)

Mistika användes för vissa aspekter när Tintin gjordes,
och kommer att användas för The Hobbit.

Blir tekniskt snack, och jag vet att sånt kan vara svårt att följa med i.
Så jag slutar när jag ligger på topp. ;o)

Nu ska jag sova.
Det är efter midnatt och flyget går 6.40. Måste vara på flygplatsen runt 5.

God helg till er alla!

Sviptur till Sydney

Trodde jag väl aldrig när jag växte upp, att jag skulle kunna ta en dagstur till Sydney, Australien! 

4-6 Maj var det Printex Mässa i Sydney. Detta sker bara vart fjärde år! Print och Scan företag, pappers försäljare, Colour Management softwares, textil printers, ink försäljare, grafiska designers, experter i alla områden, samlas på en och samma plats under 3 dagar, och visar vad just deras företga kan erbjuda, eller vad som kommer att komma ut i framtiden.

Printex logo för 2011 (bild lånad från internet)

Min partner och jag pratade om att åka på mässan i ett par dagar, men om man åker så förlorar man ju en dags arbete på jobb (alltså pengar), så i slutändan, hastigt och lustigt, bestämde vi oss för att åka för bara en dag, resa tidigt på morgonen och komma hem sent på kvällen, för att inte spendera pengar på hotell.

Så efter att jag somnade runt 12.3o natten till fredag, gick jag upp igen kl 3 och duschade och gjorde mig iordning. Med internationella flyg måste man checka in 2 timmar innan flyget går, så vi checkade in runt 4 på natten. Flyget tog oss till Sydney kl 6. Vi kom fram vid 8, lokal tid, (flyget tar runt 3 till 3,5 timmar).

Sydney Convention and Exhibition Centre (bild lånad från internet)

Trötta, men positiva, glada och förväntansfulla, tog vi tåg från flygplatsen till Sydney Convention & Exhibition Centre vid Darling Harbour. Sen började våra 6 timmar med att gå från ”bås” till”bås”, och se alla otroliga print och scanning maskiner, laminat maskiner, papper…allt! Det var så mycket att se, att vi bara hann täcka en tredjedel av hela området på hela dagen. Ok, vi stannade och pratade i nån timme med flera av återförsäljarna av olika maskiner, och vi lärde oss en himla massa! Speciellt jag…en otrolig ”learning curve”.

Det bor runt 4.5 miljoner människor i Nya Zeeland. Det bor runt 3.5 miljoner människor bara i Sydney!! Så ni kan ju tänka er att det var bra fullt med folk på mässan, och alla brinner för i princip samma sak. Ganska spännande. =o) Och de kan alla sin sak till 110%.

Denna bild är från Printex mässan 2007. (bild lånad från internet)

Att gå på en sån mässa med min pojkvän, att se all möjligheter vi har med vårat företag, spinna idéer och se hur förväntansfulla och uppsluppna vi blev av alla möjligheter som ligger för våra fötter (och svårigheter); vi var som barn dagen före julafton. =o) Men för att kunna expandera vårat företag måste vi nog först fortsätta i vår egna nisch en stund till och sen fundera på om vi vill lägga mer pengar på att göra andra, mer kommersiella saker i företaget, och undersöka fler av våra möjligheter.

Vi fick spendera tid tillsammans igår, vilket var länge sen. Min pojkvän jobbar nämligen 6 dagar i veckan, 60 timmar minimum, och sen jobbar han hemma med en stundande utställning. Så vi ser inte så mycket av varandra som vi skulle vilja.

Detta är oxå från printex 2007. Om jag inte ser helt fel, tror jag detta är en laminat maskin, alltså man sätter plast runt bilder för att bevara dem bättre, eller kanske använda dem utmohus, som posters eller annat. (bild lånad från internet)

Efter att ha stått upp, och gått runt på hårt golv i flera timmar, hade jag så ont i benen, och vi var tvugna att lämna mässan för att checka in för vårat flyg hem. Flyget gick efter 18.30, och vi var hemma igen vid midnatt, lokal tid.

Minst sagt en sviptur till Australien, men en givande sån. =o)

 P.S Jag hade kameran med mig till mässan, men tog aldrig några bilder, så ni får stå ut med tråkiga bilder från nätet. =o)

Pacific Jewel

Kommer ombord fartyget och så får jag reda på att jag inte får gå av fartyget på hela dagen! What?!

Ja, så har mitt äventyr/jobb börjat. Jag skulle ha sovit på hotell i Sydney igår kväll och så kommit ombord Pacific Jewel idag på morgonen. Men… fartyget har fått motor problem! I know…. =o/ Så jag fick mail sent dagen innan jag skulle resa som sa att jag skulle hämtas upp på flygplatsen och bli körd direkt till Pacific Jewel. Sagt och gjort.

Men, jag fanns inte på några crew lists när jag väl kom till fartyget. I och med att jag inte skulle ha kommit ombord förrän idag. Men Photo Supervisor, Ruan (från Syd Afrika) hämtade upp mig. Efter mycket om och men fick jag en passagerar hytt för natten, fick fylla i en massa papper och grejer. Jag hade inga pengar på mobilen, inget internet eller nåt annat sätt att höra av mig till min pojkvän. Jag rusade runt överallt och försökte finna ut hur jag kunde fylla på med pengar på mobilen. Det kunde jag inte ombord. Så jag ville gå av fartyget, fara in till Sydney, handla mobil ”top-up voucher” och andra prylar som jag inte tog med mig (typ schampoo och grejer) i och med att jag skulle handla det i Sydney. Då får jag reda på att i och med att jag inte har ett Crew ID-card än, så får jag inte lämna fartyget. What? Då började min jakt efter nån som kunde hjälpa mig att komma av fartyget. Jag hatar att inte vara nåbar, att inte kunna maila, texta, ringa och berätta för pojkvän eller familj att jag mår bra.

I alla fall, det blev en konstig första dag ombord på fartyget. Alla var som yrande hönor ombord på ett sjunkande skepp. Fler folk hade fått order om att resa hem på semester i 2-4 veckor i och med att Pacific Jewel, som skulle ha seglat om nån vecka, nu inte kommer att lämna Dry-Dock förrän i slutet av November!!! Några nya Crew ko ombord igår utan att folk ombord visste om det, som jag. Flera andra Crew som skulle ha kommit ombord idag, hade fått meddelanden om att de inte behöver komma ombord förrän om 2-3 veckor. Men inte jag av någon anledning. Jag är ombord, och ingenting sker!!

Ok, den nuvarande Videographer ombord, Mark, ska träna mig i 2 veckor. Men tyvärr får jag ingen träning med passagerare ombord, vilket hade varit ett plus. Så nu får jag improvisera endel när vi väl far ut på den första kryssningen.

Idag sker inte mycket. Jag hade ett möte på morgonen om ”Emergency Procedures”, och sen har jag inte gjort mycket. Mark är ute och filmar fartyget som i detta nu seglar från en hamn till ”The Navy Dock” här i Sydney. Det är där vi kommer att vara i Dry Dock i runt 1 månad. Jag får i alla fall en chans att turista i Sydney! När jag väl får mitt ID-kort. Hmm…

Annars är allt bra. Haha! =o) Foto och video personerna i min avdelning verkar vara riktigt snälla personer, även om endel av dem verkar vara party frissar. Men, men… Jag känner verkligen inte för att partaja. Kanske nån enstaka gång, men jag vill inte spendera min minimala lön på sprit!

Det är bara en videographer ombord!! Lite skrämmande. Jag är Video Producer! Jag är den enda som filmar alla events, alla guidade turer och allting. Sen klipper jag ihop allt till en DVD. Jag ska oxå filma ”promotional videos” och varje dag ska det filmas en update från nån person ombord som pratar till passagerarna genom TV apparater och berättar vad som sker ombord den dagen. Tydligen ska vi oxå göra andra ”promotional videos” om kryssningar och om Pacific Jewel (det fartyg jag jobbar på), som ska vara med på DVD:er och visas på Tv ombord etc. Blir nog bra.

I eftermiddag ska Mark ta med mig ut i Sydney och vi ska filma lite grejer och sen komma tillbaka ombord och Mark ska visa hur han klipper ihop videos och såna saker. Då får jag ett bättre humm om vad mitt jobb går ut på. Verkar som att Mark jobbar ”ridiculous hours” nästan varje dag! Klipper ihop grejer under dagen och filmar events och paddagerare på kvällen. Men det blir nog bra. =o)

Har inga bilder att lägga ut, så detta inlägg blir så där lagom torrt. Men jag ska ta lite bilder i Sydney senare och några kort på Pacific Jewel utifrån och lägga upp här senare ikväll eller en annan dag.

Ok, det blev ett långt inlägg, men det är i alla fall en liten update från Pacific Jewel. =o)

Kolla in följande video med information om fartygets motor skador.

Kramar allesammans!

Nytt Äventyr

Jobb, äventyr, eller lite av båda!?!

Jag tänkte jag skulle berätta om mitt kommande äventyr, och jobb. Jag har fått jobb på ett Cruise SHip som Videographer/editor! Ganska häftigt, va?! =o)

Vad är det då jag ska göra? Jo, jag ska filma passagerarna på deras kryssning och oxå filma olika ”events” ombord på fartyget. När passagerarna går i land för guidade turer, får jag oxå följa med som en av dem! Under de guidade turerna blir jag mer eller mindre behandlad som en av passagerarna med allt vad det kan innebära. Fast jag måste oxå dokumentera deras guidade tur. Sen klipper jag ihop en video och gör en DVD för varje cruise och den säljs sen till passagerarna.

Jag kommer att jobba 7 dagar i veckan, mellan 8-13 timmar om dagen. Mycket jobb, lite betalt. Jag ser på det här jobbet mer som ett äventyr, för jag kommer att få se mer av Australien, nya Zeeland, Nya Kaledonien, Vanuatu, Isle of Pines, Mystery Island etc. Mycket resande, och det tycker vi om!

Nya Kaledonien

Vanuatu

Hoppas bara att jag inte blir sjösjuk. =o/ Jag har köpt sjösjuke tabletter, ett slags natur läkemedel som man ska tugga på. Det gör en inte lika trött som de där vanliga sjösjuke tabletterna man köper. Har ingen lust att vara dåsig på jobb!

Ombord finns det ett gym för ”the crew” och en egen bassäng! Men alla inom video och foto avdelningen får oxå tillgång till passagerarnas gym och pool. Om det inte är fullt utav passagerare vill säga. Så det blir bra! Jag ska försöka komma igång med träning så fort som möjligt, och träna minst 3 ggr i veckan.

När jag väl kommer ombord nästa vecka, ska jag ta bilder på min kabin och andra grejer ombord och visa er.

Pacific Jewel i Sydney

Det skepp jag ska jobba ombord på heter Jewel. Det är tydligen ett skepp som använts i Karibien eller nån annanstans förut, men nu ska det användas här nere i ”Australasia”.

På Fredag morgon flyger jag till Sydney. Jag har en held fri dag i Sydney och på lördag morgon, klockan 7, hämats jag upp och blir körd till Jewel. Jag kommer att gå brevid en annan videographer i 2 veckor och lära mig hur dem jobbar. Fartyget ska vara på ”Dry Dock” i nån vecka innan den första kryssningen börjar och jag kan börja mitt jobb ”på riktigt” så att säga.

Ett fartyg som är i "Dry Dock".

Det är spännande att få ett sånt här jobb, och jag ser fram emot det! Men samtidigt kommer det vara svårt att vara borta från min pojkvän i 6 månader. Mitt kontrakt är nämligen på 6 månader och jag kommer att vara på fartyget hela den tiden, men bara enstaka dagar ledigt. Det ska väl gå bra, hoppas jag.

Det är mitt kommande äventyr. Som sagt, jag visar er bilder och berättar mer om mitt äventyr när det väl har börjat. =o)