Akten att äta

Rastlöshet = Mat

Nästa år ska min sambo och jag eventuellt resa till Svalbard. Vi håller på och letar efter bra fotograf expeditioner som vi vill resa med.

Foto av Paul Nicklen.

Jag vill gå ner minst 30 kg till resan. 1 kg i veckan är mitt mål. Detta är en enorm morot för mig. Kunna sitta i flygstolarna mer bekvämt (det tar ju över 24 timmar att resa till Norden från NZ), kunna köpa bra, varma kläder i mindre storlek, röra mig mer fritt och därmed filma bättre. Åh, jag ser fram emot det!

Foto av Ole Jörgen Liodden.

Foto av Daniel J. Cox.

Jag började på allvar för en vecka sen, och har därmed gått hungrig i en vecka.
Idag fann jag mig själv i köket, med en skål chokladbolls deg i nävarna. What? Jag frågade mig själv varför. Och jag tror svaret är att jag är så van vid själva akten att äta.

Om jag ska se på tv och inte har nåt att plocka med (äta) då blir jag SÅ rastlös och kan inte koncentrera mig på en film eller tv-serie. Att gå på bio och inte köpa popcorn är ju nästan en kriminell akt.

Därför har jag börjat broderar igen, och lägger patiens medan jag ser på tv. Jag brukade alltid göra det när jag bodde uppe i Norge, och vet att det fungerar. Min partner irriterar sig på att jag inte bara kan sitta där och se en film, men måste göra nåt annat samtidigt. Adhd? Ja, kanske…

Varför är jag så beroende av mat? Av att slänga in den där maten i hålet i skallen och knappt ens tugga? Blir så lättretlig när jag är hungrig har jag insett. När vi var i Indien, på platser dit turister inte kommer så ofta, fick vi väldigt tråkig mat och jag åt knappt alls. Var så hungrig att jag inte kunde sova, jag bara drömde om mat. Hela tiden. Jag gick ner i vikt. Visst. Men när vi kom hem åt jag ännu mer. Som om jag var rädd att jag snart skulle hamna i samma situation igen, med den där hemska hungern.

Har visat bilden förut, men den tåls att visa igen. Detta är i Singapore, precis efter att vi varit i Indien där jag gick ner minst 10kg.

Jag är inte som andra. Om jag är hungrig äter jag inte vad som helst. Det var nåt jag lärde om mig själv i lumpen. Jag kan bara inte. Tycker jag inte om en viss mat spelar hungern ingen roll. Jag äter det bara inte. Och samma skedde alltså i Indien. Så nu hatar jag att vara hungrig, och det är väl därför jag äter så mycket. För att förhindra att hungern ska smyga sig på.

Här ser ni mig när jag var i lumpen.

Oj, blev ett långt, negativt inlägg detta.

Försöker bara få rätsida på mitt problem, och arbeta mig igenom det. Jag ska klara de där kilona innan sommaren 2012. Tänk vad stolt jag kommer att bli av mig själv!

Om ni har tips på hur man håller hungern borta (förutom att skvalpa i sig liter med vatten och tugga på morotstavar) upplys mig gärna! =o)

Kram till er alla!

Nya Smaker

Ok, igen med de där Smoothies! 

Jag gjorde en ny variant idag som är riktigt, riktigt god! Och full med C vitaminer.

1 apelsin
1 kiwi
1 feijoa (ni kan ta 2 kiwi istället)
1 äpple
0.5 tesked kanel
50-100 ml soja mjöl (vatten eller vanlig mjölk går oxå bra)

Kör i din mixer.
En riktigt god Smoothie måste jag säga.

Efter min flygtur till Sydney igår, då mitt vikt helvete änu en gång slog ner som en blixt från klar himmel (otroligt trångt i de där flyg stolarna), så är jag på’an mer än någonsin. Men det är svårt.

Idéer om olika cupcakes far runt i huvudet på mig. Helt otroligt. Jag såg en video på Vimeo (nedan) och blev SÅ sugen på att öppna mitt egna cupcake företag. Jag har idéer som far runt, som jag inte kan dela med mig av än, och som jag har lust att pröva.
Men att pröva recept, betyder smaka recept. Och det kan jag inte riktigt nu. För många kalorier…

Företaget skulle vara kul att starta i Sverige för att vara ärlig, men jag bor ju här nu, så jag får starta här, och så kanske min syster kan starta syster företaget i Norge, och min svägerska kan öppna syster företag i Sverige. Klart! Vilka idéer jag har. =o)

Nu ska jag se på lite recept och drömma mig bort.

Hoppas ni fårmen underbar lördag!