Ut på Tur…

 

Det blir endel inlägg om Skandinavien nu känner jag.

Den här gången vill jag bara dela med mig av några bidler från en promenad i Lunedet.
Lunedet är ett naturreservat, bara några kilometer från där mina föräldrar bor i Kyrksten.
Man kan bada, campa, fika, gå på auktion, åka slalom på vintern, gå på skogspromenader, tipspromenad, leka på lekplatsen, spela minigolf, besöka
lite djur, handla på loppis… Det finns massor att göra i Lunedet och det blir
många turer dit på sommaren.

Detta är i Knappfors, Lunedet, där man kan besöka en gammal kvarn, se djur, besöka loppis etc. Väldigt mysigt i Knappfors.

Slussen i Knappfors, Lunedet.

Liten hackspett. =o)

shallow depth of field…

Det var inte direkt en varm sommar i år…

Omogna enbär.

Stilla och fint på sjön.

Min vackra brorson, William. =o)

Kära bror och sonen, Lukas.

Lite rallarosor mellan träden.

Älskar dessa härliga skogstigar.

Solnedgång…

 

Bjurtjärn Kyrka

Mina föräldrar bor i ett område som heter Kyrksten, utanför Karlskoga.

Där växte jag upp.
Och den lokala kyrkan, Bjurtjärn Kyrka, har jag besökt många gånger.
Där döptes jag, min syster och jag konfirmerades där
och det var oxå där min bror gifte sig.
Dessutom hade vi de flesta av våra skolavslutningar där varje Juni, och
diverse skol konserter till påsk, jul osv.Jag känner att kyrkan har en alldeles särskild plats i mitt hjärta.
Försöker besöka den när jag är hemma, bara för att gå runt lite.
Den här gången berättade familjen att takplattor, av koppar, stulits så de
var tvugna att plocka ner delar av taket och sätta upp ett annats slags plåt.Är det inte för sorgligt? Inte ens taket på en kyrka får vara heligt.
Det är så mkt skit jag hört om sen jag flyttade hem som gör att jag blir väldigt
förvånad över vart Sverige är på väg. Till och med folks koppar grejer ute i
hagen blir stulna och det ska vandaliseras överallt och härjas.
Nej, nåt måste göras annars ser hela Sverige ut som en förort snart….Men i alla fall! =o)
Delar med mig av lite bilder från Bjurtjärn Kyrka som bygdes på 1600-talet.
På den tiden var området rikt på metaller och socknen växte sig större och större. Man reste en kyrka som senare fick utvidgas i olika stadier tills den såg ut som den gör idag.
En kors kyrka.

Trevlig helg allesammans!

Hult

En sak jag älskar med att vara hemma i Sverige,
är att njuta av naturen man numera inte är van vid.

Jag har hunnit med en hel del natur njutande så långt på min resa,
och jag räknar med att det blir mer.

Under den första veckan jag var hemma, bestämde min bror och jag för att gå upp till Hultberget, som ligger inte långt från mina föräldrars hus. Det är egentligen inget berg, bara en kulle. Men det är en liten bit att gå. Och det finns numera ingen stig (inte vad vi fann i alla fall) för efter att en massa skog har huggits ner är stigar och vägar vi kommer ihåg som barn, helt borta eller begravda under en massa ris.Vi gick genom gammal trollskog, där mossan låg tjock på marken och över
stenarna och en liten bäck trillade lågmält över stock och sten. Sen blev det
att hitta en väg genom tätvuxen ”ny” bladskog innan vi klättrade uppför backen
som blivit hal efter regn och stenar rullade på sig oroligt under våra fötter.
Så kom vi upp på toppen och undrade… Vart är Hultberget?Det visade sig att vi gått helt fel. Vi hade till och med klättrat högre upp än vi behövde.
Men Hultberget låg på andra sidan av en dal, och vi insåg då att vi inte skulle hinna dit innan solen gick nedanför horisonten. Så vi avslutade vår tur med att traska nerför, mot grusvägen, igen. Lyckliga, småskitiga, svettiga och med blöta skor gick vi hemåt, med kamrorna fulla av kort och huvudet fulla av minnen. Det var en mkt fin dag samman med bror. =o) Önskar man kunde ha flera såna dagar på ett år och inte bara ett par nu och då.Ett äventyr blev det i alla fall!
Och förhoppningsvis kan ni njuta lite av vår promenad, genom mina bilder.=o)

Saknad

Läste igenom den härliga bloggen anna of sweden.

Hon hade skrivit ett inlägg om att de nu varit tillbaka i Sverige i 6 månader,
och hon berättade vad hon älskar med att vara tillbaka,
och vad hon saknar med Amerika.

Jag tänkte på de små sakerna jag saknar med Sverige:
-Att kunna vara nära familj och vänner! -Ha lunch tillsammans, fika,
kunna fara in till stan och hälsa på brodern i nu och né. =o)
Min syster bor inte i Sverige, men om jag bodde i Sverige kunde jag
kanske flyga och hälsa på henne ofta, ofta. =o)
-Årstiderna -att faktist ha riktiga årstider vore underbart.
-Maten! -det är så mycket i matväg som jag saknar hemifrån,
att räckna upp allt skulle bli ett väääldigt långt inlägg.
-Fredagsmys -kanske låter konstigt, men fredagsmys har blivit en
riktigt svensk sak, och inget som är lika stort på denna sidan av världen,
så jag saknar det obligatoriska fredagsmyset.
-Och som anna sa; att kunna skämta och bli förstodd! -Något
som jag ibland kämpar med här. De har helt annan humor från mig, så det
är svårt att skämta med folk. De tar allt på större allvar liksom. Och torrare humor.

Sen undrar jag vad jag skulle sakna med Nya Zeeland om jag flyttade härifrån.
Faktist mycket svårare att komma på nåt….
-Kanske att ha nära till Australien -eller till öar som typ
Samoa och Tonga, även fast jag inte varit i Samoa. =o)
-Gott vin -och att kunna köpa vin i mataffären. Mycket lättvint och bra.
-Skulle sakna de få vänner jag har härnere.

Mer än så vet jag inte just nu, men OM vi skulle flytta härifrån kommer man säkert på fler saker man skulle sakna. Är det inte alltid så? Gräset är grönare på andra sidan….

Om ni flyttade ifrån Sverige, vad skulle ni sakna då?
Och ni som redan flytt boet. Vad saknar ni?

”Useless in the war”

Även om det är utmanande att jobba med mentalt sjuka, äldre personer, så har det sina ljusa stunder oxå.

Härom dagen skulle jag ge medicin till en av våra äldre herrar. Han satt mitt emot mig i ”the meds room” och pratade om Sverige.

”How are the king and queen?” frågade han.
”Just fine, thank you”, svarade jag som om jag skulle vara väldigt nära kungafamiljen.
”What are they up to these days”, fortsatte denna äldre man.
”Oh, I think they´re on vacation at the moment”, svarade jag.

Han fortsatte att säga nåt om Sverige.
Han är ganska svår att förstå, så jag bad honom upprepa sig.
”Do I have to teach you about your own culture?” sa han då.
Jag flinade lite och så återgick vi till medicinerna.

Men så var det nåt som inte var som det skulle. Han ville inte ha sina mediciner.
Helt plötsligt slår han näven hårt i bordet och skriker:
”You were useless in the war!”
Sen stormar han ut ur medicin rummet.

Jag kunde inte annat än att skratta. Mina kollegor kom springande och frågade om allt var ok, och sen skrattade vi tillsammans åt hela händelsen.

Om man någonsin säger ”I don´t know”, till någon av den här mannnens frågor, då svarar han alltid: ”You don´t know much, do you?”

Denna äldre man levde under andra världskriget, och han pratar ofta om att Sverige var neutralt. Inte alls bra, enligt honom. En av mina kollegor föddes i Tyskland (men växte upp i England). Henne kallar han ”the Nazi”. Och en annan av mina kollegor är från Holland. Hon kallas för ”the dutch spy”. Jag är bara ”the swedish girl”.

Ja, endel dagar får man många saker att le åt. =o)